måndag 24 januari 2011

Jack is back, vintern är lång, lammen är många

Pustar ut lite efter nästan två maratondygn i fårhuset med nya lamm hela tiden, och tyvärr inte alltid en enkel resa ut i världen för de små. Men jag är rätt proffsig på det så alla lever och börjar funka, mjölken flödar och de små familjerna börjar hitta en dygnsrytm med mat och vila. Kollade just datalistan och nu är det bara sex tackor kvar så snart kan jag börja ett nytt liv som inte kräver adrenalinpåslag dygnet runt.

Jack kom tillbaka igår efter ett miljöombyte på en dryg månad. Det har gjort honom riktigt gott att vara från mig ett tag, det känns verkligen som att han vuxit. Skulle vilja prova honom i vallningen för att se om han står emot mig lite bättre. Isgatan ute känns verkligen sur. Efter två minuter var både Jack och Seth helt klara över samma rivalitet som före Jacks semester, om mig och om mat, ja helt enkelt om rangen. Att Donna är samma surkärring som innan visste han också mycket väl, respekterar henne inte men utmanar inte heller. Relationen till Sapp har däremot ändrats, Sapp som var den roliga lekfarbrorn för valpiga Jack har för vuxna Jack blivit paria som ska hållas på mattan och stötas ut ur flocken. Stackars Sapp, jag får ont i hjärtat för han är verkligen en hjälte och en mycket fin hund.

Vinter och för lite hjärngympa och inget arbete har börjat ta på hundarna. Seth är odräglig och Donna har puckat ihop totalt och vägrar t o m följa med ut på dagens motionsrunda och måste släpas runt i koppel. Precis som hennes bror Doff nu levt upp som ensamhund skulle hon också behöva det. Hon är verkligen ingen flockhund, kan liksom inte foga sig i att inte vara ranghögst, samtidigt som hon inte har motivation att bevisa vem hon är. Det är ungefär som med relationen till mig också. Hon har de senaste månaderna blivit extremlydig på gränsen till låg och undergiven, men inte på ett positivt sätt utan det ligger på henne som en börda. En undergiven hund är negativt och en eftergiven hund är positivt, så enkelt är det, men det är inte så enkelt att komma dit med alla hundar. Hur mycket fel har jag gjort och hur mycket ligger i att Donna är som hon är?

Suck ja vilken massa dåliga vintertankar.

måndag 17 januari 2011

Och dagarna går...



Här är det just nu lammen som håller i taktpinnen. När de behagar födas och hur de mår bestämmer över alla andra händelser och ork till annat. Nu är lamningstoppen nådd, dvs de tackor som lammar nu hann bli brunststimulerade av baggen innan de betäcktes - och det betyder att snittet på kullstorleken stiger med flera decimaler. Jag gillar INTE när det ser ut som på bilden. I den här intensiva uppfödningsmodellen som lamning i januari är ska tackorna ha två lamm var, varken mer eller mindre.

Innan lamningen körde igång med full kraft hann jag med en helg på Lekeberga tillsammans med UBK och instruktörslärna. Vi jobbade bra med förslaget på nytt kurshäfte. Härlig avkoppling att få jobba med hund och vallningsfrågor och på något sätt återfå hoppet om bättre tider med träning och naturligt arbete åt hundarna. Hela UBK-gänget hade med så fina och utvecklingsbara hundar att det blev riktigt bra träning och diskussioner under dagen i Lekeberga ridhus.

Det blev Seth och Sapp som fick följa med till Lekeberga - superbra träning för Sapp att tvingas bo inomhus och dessutom tillsammans med andra människor, rasta på bensinmackar och vistas ihop med främmande hundar. Men eftersom han i grunden har ett kanonpsyke fann han sig snabbt och stortrivdes med arrangemanget när han kommit över första skräcken. Nyttigt också för honom att få öva på att valla med Lotta och Catarina som störande element bland djuren. Han gör det när han inser att det inte finns något sätt att sticka från de läskiga typerna, men han tappar fortfarande 50 % av vallningen när han måste hålla koll på "fienden" samtidigt. Eva som sett hans bror Måsarps Max mer än jag kunde bekräfta att de är väldigt lika. Kan jag få Sapp att gå ett VP bland främmande människor så slipper ni åka ända till Carina Björkman utanför Sollefteå för att få para med en riktigt bra hane med ovanlig stamtavla-;)! Och tack Louise för härligt sällskap i bilen och på rummet - tänk att man kan åka bil i 5-6 timmar och tiden försvinner medan en massa intressanta saker avhandlas.

Sapp har fått jobbet som inomgårdshund nu under lamningen. Han är naturligt lätt att arbeta med på trånga ytor eftersom han inte är typen som har behov av att ta sig till kl 12 för att känna kontroll, utan han har lätt att "pula" och trycka där han behövs för att hålla undan djur när jag ska fram på ströbäddarna. Och han är något så ovanligt som en hund som inte skiter i lammen och lämnar dem bakom sig. (Eller mer korrekt uttryckt så är han superfascinerad av dem.) Snart har vi tränat bort hela hans ovana att retirera när han går på motstånd, och han verkar själv känna att det är rätt läckert att kunna påverka med sitt eye.

söndag 2 januari 2011

En sonson till Glen - till salu


Ett hugg i hjärtat! Så lik Glen... Någon som kan köpa honom åt mig för 2000 Euro? Han finns i Tjeckien och är till salu p g a att han inte är ISDS-reggad (kom dit via Serge van der Zweep i Holland). Han finns på Kennel Dreamwork. Det är Eva på Kennel Seglinge som uppmärksammade att Zack låg ute till försäljning i Tjeckien eftersom hon har en syster till honom.

Bilder kan ljuga, men tänk om det är som det ser ut och att detta är Glen som dykt upp i tredje generation?

lördag 1 januari 2011

2010 års Ty Nant-hundar



Titeln Årets Ty Nant-hund måste bara gå till Flash tillsammans med Eva Eriksson. I final på Continental, 6:a i NM, och nu inkvalad i svenska landslaget 2011 till NM och World Trial samt första reserv till Continental. Grattis - och må ni ha många fina tävlingsår till framför er!

Evas Ty Nant Nike har inte riktigt nått fram på de stora tävlingarna men är i alla fall med i landslaget 2011 till både NM och WT efter att ha slagit till på sista landslagsuttagningstävlingen i höstas. En grand old lady som jag hoppas orkar med ett fint tävlingsår till - så länge man orkar runt banorna är det aldrig för sent att vinna.

Ty Nant Dess tävlar med Ulla Lang i Danmark och går fint nu.

Ty Nant Sack - Wazz till vardags - har påbörjat sin karriär till agilitystjärna med duktiga handlern Eva Johansson.

Ty Nant Simba och Samba har varit en stor glädje att ha som elever på nybörjarkurs i vallning i somras. En riktigt talangfull kull efter Borris u Ty Nant Day. Vem vet - kanske blir det valpar efter Samba under 2011!? Någon intresserad?

Min egen Ty Nant Seth har under året utvecklats från att vara en överbegåvad men egensinnig tonåring till en talangfull och samarbetsvillig unghund. Han avslutade säsongen med 1:a och 2:a plats på IK 1 samt förstapris.

Ty Nant Silas finns inte längre bland oss - varma tankar till Claes och Sofie som fick ta det ena tuffa beslutet efter det andra om denna speciella hund som hann beröra många. Till min glädje har istället min egen Ty Nant Doff fått flytta in hos dem och fylla tomrumet - Doff blev tyvärr inte helt frisk i hjärtat efter ormbett och hjärtmuskelinflammation, men lever ett mycket bra liv hos Claes och Sofie och deras får där han får valla så mycket han orkar och därutöver är under utbildning i spår.

Ty Nant Donna - denna missanpassade lilla galning som flyttade in i min hundgård här för två år sedan blir fyra år i mars och är en stabil arbetskraft och flockmedlem. Dock har jag ställt av henne som tävlingshund, ialla fall tills vidare, för i den miljön klarar hon inte den mentala pressen.

Och så hälsningar till alla Ty Nant-hundar och deras ägare i Norge, Sverige och Finland som jag inte träffar så ofta men vet har det bra och trivs ihop både som arbets- och tävlingshundar.

På fotot är det ingen Ty Nant-hund utan Måsarps Sapp - han får utnämningen Årets Kämpe. Han har varit här på gården i nio månader nu och jobbat hårt på att utvecklas från skygg räv till målinriktad och trogen hund. Han är tre och ett halvt år nu - tänk om man fått tag på honom lite tidigare i hans liv! Han är en mentalt mycket stark hund med härliga drivegenskaper - tyvärr vägrar han fortfarande att arbeta när det finns främmande människor i närheten, så han blir nog aldrig den tävlingshund han annars har full potential att bli.

Gott Nytt Vallningsår på er alla!