torsdag 13 juni 2013

Dags att tänka på fortsättningen








Men innan jag börjar bubbla framtidstankar så en liten fundering bakåt. Kan man påverka fysiska händelser med negativ tankekraft? Det låter lite otroligt men... Alla som läser den här bloggen någorlunda regelbundet känner till min otur med hundar; trafikdöden, höftledsfel, spräckta korsband, ormbett, ehrlichia/anaplasma, osteochondros, och nu senast Luckys uppsprättade bog - jag mer eller mindre förväntade mig att att Maes valpning skulle gå dåligt. Alla tröstade och peppade och sa att jag inte kunde ha mer otur utan att allt skulle gå bra. Men det gick dåligt och slutade hos veterinären! 

Att framgång är beroende av att man satsar på framgång, det är ett välkänt faktum - och efter det här så har jag landat i insikten att även motsatsen gäller. Kanske t o m när det handlar om sådant som ligger utanför ens egen inverkan som fästingar och valpningshormoner! Det var en rejäl smäll att bli sannspådd den här gången, kände mig förföljd av mig själv, men nu har jag tagit ett djupt andetag och börjat om och bestämt mig för att alltid satsa på positiva ingångar.

Så med blicken vänd mot en bra framtid så har jag och Mae fyra fina trefärgade hanvalpar som gissningsvis blir korthåriga, och som fyller två veckor idag. De är olika i storlek men känns väldigt jämna i sin livsgnista och utveckling - jag kan själv inte välja ut någon framför de andra. Ingen av dem är någon bjässe, och det var mitt exteriöra avelsmål att få fram lätta smidiga hundar. Valppappan presenterade jag i ett blogginlägg i april och där finns också foton på honom, och som ni ser så är han och Mae mycket lika varandra - jag tror faktiskt att det har sin betydelse för hållbarheten på fysiskt aktiva hundar. Båda föräldrarna har A-höfter. Och nu har jag också fått det glada beskedet att Yazz är genetiskt normal för CEA, och Mae har jag ju också gentestat och fått beskedet normal - det betyder att ingen valp i den här kullen kan vara anlagsbärare.

Jag har inte gjort några försök att sälja eller lova bort några valpar innan jag såg vad det blev, förutom en hane som sedan länge är lovad till Maes förra ägare (och några tikar som det fanns bra placeringar till, men så blev det tråkigt nog inte). Så nu är jag intresserad av att få in seriösa intresseanmälningar. Valparna är leveransklara från 25 juli. Kontakta mig gärna t ex på epost.

Med parningen Mae-Yazz har jag helt jobbat enligt principen att förstärka bra egenskaper - alltså inget kompensationstänk och absolut inget kombinationstänk. Det är två i huvudsak drivande hundar, men Yazz har lättare för välavvägda flanker än Mae. Båda två jobbar med insidan av huvudet och har en god förmåga att reglera tempo och avstånd till djuren utan hjälp av styrning och kommandon. Båda har också bra uppfattning av linjer och riktning och styr själva upp. De arbetar också med stil och fokus, Mae med mer eye än Yazz. Alla de här egenskaperna har de bakom sig i släkten, så det är ingen slump och jag förväntar mig en rätt stark nedärvning. Om du är ute efter en hund med fartiga flanker tror jag inte att en valp ur den här kullen är något att satsa på. Yazz och Mae är också trogna hundtyper med naturlig förarbindning, positiv energi i träning och arbete men också med en tydlig av-knapp när det inte är aktiviteter på gång. Yazz finns ända uppe i Arbrå i Hälsingland men Mae kan jag visa upp här på gården i Tingsryds kommun.

Och så har man suttit vid valplådan och funderat över tema för namn. Jag vill ha namn som helst är enstaviga och lätta att använda i arbete och träning. Nu tror jag att jag har stannat för temat musikgenrer, där jag hittar gott om användbara namn: Jazz, Blues, Soul, Gospel, Funk, Punk, Pop, Rejv, Synt, Rock, Rap (men allt som börjar på R är en katastrof på småländska). Vilka gillar ni? Själv gillar jag Jazz och Blues bäst.

Genom okunskap för många år sedan har jag också satt mig i ett litet dilemma angående kennelnamnet Ty Nant. Det är födelseadressen för den första tiken jag hade, en walesisk liten import, Nettle, som kom via Serge van der Zweep i Holland. Då bestämde jag att kennelnamnet Ty Nant enbart skulle användas till kullar med Nettle i stamtavlan. Jag har också genom avtal lovat en vän och köpare av Nettle-valp att registrera kullar under Ty Nant på dessa villkor. Alltså var jag helt inställd på att skaffa mig ett nytt kennelnamn till den här och ev andra kullar som inte är släkt med Nettle, eller bara registrera kullen enbart i mitt eget namn. Men båda dessa alternativ är enligt SKKs kennelstadgar förbjudna upptäckte jag nu när jag började rota i saken. Det går inte heller att "döda" ett kennelnamn som redan har registrerade kullar. Allt det här är högst rimliga regler med tanke på oseriös uppfödning, men vad gör jag nu??? Jag gillar inte att ändra på sådant jag "lovat".

tisdag 11 juni 2013

På menyn

Bets nya favoritmat - efterbörder! Dags för andra avmaskningen när lamningarna är över vid midsommar.

torsdag 6 juni 2013

När allt finns på plats

Visst är det fascinerande när man redan hos en liten valp ser att hela paketet är medskickat!? Drivet, headingbeteendet, lite förutseende och ett litet holdback...

Nu kan Bet gå med lös i en fårhage utan att ställa till det och idag plockade jag upp telefonen och försökte fånga några sekunder. När vi gått runt en stund stötte vi på de ca 40 tackorna som går på det här stället - de sa "shit, nu sticker vi". På den första filmsnutten hakar Bet på och parerar ute på flanken lagom mycket så de slutar rusa men ändå fortsätter framåt. Filmen slutar när hon tittar bakåt mot mig och säger till mig att fåren håller på att gå för långt bort och att hon vill stoppa och hämta tillbaka dem. Nästa filmsnutt börjar några sekunder senare när hon gjort slag i saken och kommer med dem mot mig.

Hon är verkligen inte tränad och har inga fler verktyg än att hon lärt sig att tycka om att jag är nöjd och att sluta när jag inte är nöjd. Anledningen att jag ö h t låtit henne gå lite på får är att hon var helgalen i får redan från 10-11 veckor men inte riktigt med rätt attityd-;). Överst i verktygspåsen låg en liten ettrig terrier som hoppade fram så fort hon inte hade full koll (helst alla djur upptryckta mot ett staket). Eftersom här går får inom synhåll överallt på gården så gick det liksom inte att säga att hon inte skulle få träffa får förrän hon vuxit till sig och blivit träningsfärdig, och jag ville inte att hon skulle behöva sitta inlåst i hundgård hela sommaren och konservera terriern i sig. Så efter 10 gånger i lina på promenad bakom får så hittade hon ett förhållningssätt som hon själv också trivs mycket bättre med - och jag har fått en positiv valp som går att ha med överallt. Hon var mycket självständig från början och tyckte verkligen inte att jag var till mycket nytta, men nu har hon själv insett att livet är som bäst i närheten av mig.