söndag 26 september 2010

Här ligger vi med träningen: Seth


Seths tur idag och som vanligt bara suddiga foton tagna med mobilen... man ska det bli bättre måste man faktiskt ha någon med sig som håller i en kamera, och helst även ligger på mage för att komma i rätt vinkel på hunden. Trots den taskiga bildkvaliteten tycker jag ändå att man ser att han är både helcool och intensiv samtidigt. Helt enkelt en lyxhund att träna!

I alla fall blir Seth bara allt bättre. I träningen håller vi på och länger avstånden samtidigt som jag tränar honom att ta flygande kommandon, dvs inget "ligg" mellan flanking-kommando och drivnings-kommando. Många träningspass har vi nu ett härligt flyt där fåren är i kontrollerad rörelse hela tiden, inga stopp och inget spring. Seth är ju om möjligt större kontrollfreak än jag själv och är så otroligt inne i det han gör med djuren att han har låg beredskap för att ta ett nytt kommando. Det betyder inte, som med många unghundar, att han väntar på att äntligen få gå upp i förarbalans, men det blir ändå ofta fel med höger och vänster om han inte får hjälp med ett litet halvhaltskommando när han ska gå från drivning till flankning. Men det börjar som sagt lossna nu, särskilt om jag kör honom på lite vildare får så att han inte hinner med att skaffa sig totalkoll - då blir han rörligare både i kroppen och inne i huvudet. Det är väldigt lätt att styra fåren med Seth - han lugnar ner dem med sin totalkoll och de blir mycket uppmärksamma på mycket små rörelser hos honom för att korrigera riktningen. Seth är nu lika säker på alla visselkommandon som röstkommandon inklusive "look back".

söndag 19 september 2010

Seths första IK 1

Seths tävlingsdebut går att beskriva mycket kort. Först gjorde vi ett hämt med bara ett poängs avdrag, dvs 49 poäng kvar - dagens bästa. 5 sekunder senare bryter jag! Det fanns en vit korsningstacka i varje flock tillsammans med fyra pälstackor. De sistnämnda var helt förutsägbara och styrde jättefint för hund medan de vita var mer oberäkneliga, en del gick in fint i den grå flocken och andra vantrivdes helt uppenbart med det grå sällskapet - och värre blev de ju längre dagen gick. Det var alltså en sådan vit som efter att flocken snyggt och tajt rundat mig och stolpen bara satte upp huvudet och skenade mot utgången som dessvärre låg åt det håll man skulle vända djuren efter hämtet. Och så här mot slutet av dagen så visste de tackor som hade det sinnelaget vilket håll de skulle kuta åt. Och jag skickar INTE en unghund efter en tacka som är i sken mot utgången. Seth var lite missräknad över att bli inkallad... Men jag känner mig supertaggad och ser fram mot nästa tävling för Seth som är 9 oktober.

Jag har inte förrän nu varit på någon tävling sedan det blev lag på veterinärbesiktning. Suck, jättejobbigt att behöva infinna sig före första start för att en veterinär ska kolla att hunden inte är halt och sedan sitta och vänta i regn och blåst i fem timmar på att få starta sist. Man är väl lite galen som gör det ändå!

lördag 18 september 2010

Godkänd vallhund i regn o blåst

Idag gick jag nytt VP med Annas Xanté så nu är hon godkänd lilla lejonhjärtat. Som ni kanske minns vågade hon inte ta djuren från utställaren första gången vi försökte, så nu har hon varit hemma hos Anna några veckor och tränat med alla möjliga kompisar stående mitt i fårflocken. Och själv har jag också varit borta med henne nu torsdag och fredag och bara landat på ett nytt ställe och skickat iväg henne efter får från en utställare - och hon hade fattat grejen nu kände jag, så det var inte speciellt nervöst att gå ut till startpinnen idag. Men man vet ju aldrig riktigt med en oerfaren hund, precis vad för liten sak som helst kan ställa till det...

Så imorgon är det Anna själv som går VP med Xanté, inte för att det behöver göras men är man ändå anmäld och har betalat så är det ju en bra övning för Anna. Lycka till kära ni imorgon och i framtiden!

Linda Loodh gick också VP:t idag med Glens dotterdotter Alaska (LIndas egen uppfödning) - jisses vilken tik och vilket välavvägt driv och naturlig pondus! Wow. Varför har inte jag lyckats få något sådant barn eller barnbarn efter Glen? Skulle varit Freddi då som jag tränade åt Ingela och hade tjing på, men han var med spänd. Jag väljer ju alltid hanar, men det är nog oftare som tikarna efter Glen blev bra.

Själv ska jag och Seth tävlingsdebutera i IK1 imorgon. Det blir spännande att se var vi ligger i samarbetsförmåga i skarpt läge. Rapport följer.

söndag 12 september 2010

Eva o Flash bästa svenskarna på NM

Fantastiska Eva och fantastiska Ty Nant Flash - GRATTIS!

Som bästa svensk landade Eva och Flash på sjätteplatsen i finalen på NM - mycket hedrande med tanke på att det var tre erfarna norska rävar som knep pallplatserna - och bland dem Seths farmor Sisko på andra plats!

Annars blev Nordiska Mästerskapen i fårvallning ingen succé för svenskarna som fick se sig allvarligt slagna av våra norska konkurrenter (och vänner!).

lördag 11 september 2010

Eva o Ty Nant Flash med i finalen

Eva o Flash gjorde en strålande runda idag på 95 poäng - två jämna resultat (86 p igår) gav en sjätteplats totalt och därmed plats i morgondagens final i Nordiska Mästerskapen i fårvallning. Stort grattis - hoppas ni har allt med er imorgon!!!

Vann bägge dagarnas kval gjorde förstås Seths norska farmor Sisko - hon är fantastisk på att alltid prestera.

fredag 10 september 2010

Första kvaldagen på NM

Eva Eriksson och Ty Nant Flash är den här helgen i Danmark med det svenska landslaget i Nordiska Mästerskapen i fårvallning. Efter första kvaldagen leder dessvärre norrmännen lagtävlingen rätt storslaget så det ska väl mycket till i morgon lördag för att ta igen det försprånget.

Men det är också en individuell tävling som på söndag i en final utser ett nordiskt mästarekipage. Av 57 startande landade Eva o Flash på en 12:eplats idag och har alltså fortfarande chanser att få en av de åtrådda platserna i finalen. När Eva ringde idag så berättade hon att hon känt sig lite spänd och inte helt bra i sin handling i dagens lopp men att det släppt efter den här första starten och att hon nu såg fram mot andra kvaldagen. Jag håller tummarna för er tjejer - vet att ni kan, och hoppas att allt är med er imorgon!

Och så en liten uppföljare om det jag skrev om Jack igår. Jag hade mer rätt än jag då visste att han är på G in i en träningsbar fas. Idag lurade han mig med stor stil och finess så det tog 20 minuter att fånga in honom när jag ansåg att dagens lilla träningspass skulle vara slut. Han har hittills alltid slutat och kommit på inkallning, men nu har plötsligt vallningen blivit viktigare. Härligt - snart finns det tillräckligt att ta i för att kunna börja träna en-två gånger per vecka.

torsdag 9 september 2010

Här ligger vi med träningen: Jack



Tänkte göra ett litet ryck och berätta om var hundarna ligger i träningen just nu. Först ut är Jack. Han har hunnit bli 9 månader och hittills har han inte varit mogen alls för träning men nu börjar det hända saker med honom. Han är fortfarande mer tänd utanför än i fårhagen. Lite rädd för fåren, lite osäker på vad han ska göra med dem och dessutom lite väl påverkad av sin respekt för mig - så den skärpa och fart han visar utanför staketet har snabbt runnit av honom om jag släppt in honom, men det är ett förhållande som är under snabb förändring.

För någon vecka sedan hände något i huvudet på honom och han började kommunicera med mig på ett mycket bättre sätt, insåg att det inte var farligt att försöka förstå vad jag vill. Han har haft extremt svårt att gå högervarv samtidigt som förutseendet i vänstervarvet varit störande stort. Det slutade med att han gjort allt vidare bågar åt vänster för att jag inte skulle kunna vända honom åt höger - alltså helt meningslöst eller t o m skadligt att valla med honom. Men nu går det plötsligt att prata in honom mot djuren och få honom att hantera dem i balansläge mot mig - han fattade hur fort som helst hur han skulle bete sig för att djuren inte skulle springa förbi mig.

Det var en vändpunkt för någon månad sedan när jag tvingade honom att lära sig "ligg". Han ville slippa ifrån min inverkan och blev antingen för vid eller låg och avslagen. Men det fanns absolut inget fokus i något han gjorde så ett "ligg" blev nödvändigt. Så fort han lärt sig "ligg" (under stor avsmak) tog jag bort all hans kontakt med får under en månad och har inte gjort något alls med honom i träningsväg. Under vilan har "ligget" fallit på plats och är nu en hjälp som tänder upp och fokuserar honom.

söndag 5 september 2010

Vilken present!


Förra veckan var riktigt eländig men en del ljusglimtar fanns i alla fall. En var den här presenten som jag fick av Xantés Anna. Den tävlar i klassen "årets bästa present" jämte en hemstickad kofta i lösspunnen naturgrå ull som jag fick av svärmor i våras.

Ni som inte gått vallningskurs för mig ser kanske inte vad detta är, men det är en ersättning för det gamla fiabräde med pluttar som jag brukar använda på kurserna för att visa hur hunden och föraren ska göra. Anna har tovat 4 ljuvliga får en Border Collie (som lydigt lagt sig ner)och en förare i grön tröja (jag låtsas att det är min standardklädsel den gröna Haglöfs-fleecen). I de tovade figurerna finns en liten magnet som håller fast dem i hagen som jag gissar är målad med metallfärg.

Med andra ord en otrolig standardhöjning av de pedagogiska redskapen på mina kurser! Ni som deltar kan ju hoppas att jag själv också höjer nivån på undervisningen i motsvarande grad (det går inte, men en liten bit kanske).

torsdag 2 september 2010

Sapp är tillbaka i byn


En jobbig vecka som jag knappt orkar tänka på har gått sedan sist. För att nämna något som är både bra och dåligt så är Sapp tillbaka hos mig - det gör mig glad att ha honom här men han kan ju inte stanna för evigt så är det någon av er som kan tipsa om ett lämpligt hem för honom så hör av er. Han ville inte bli ko-vallare trots att Louise frestade honom på alla tänkbara sätt. Inte alls att han är rädd vare sig för djuren eller allt som händer i ett stort mjölkstall - det är bara så att han ser inte nötter som vallningsobjekt! Alltså fortsatte vi idag hans utbildning till fårvallare, och det hade gjort stor nytta med en träningspaus. Sapp kan verkligen med djur, och hans flanker är inte så spända längre, så det kan nog bli VP längre fram i höst.

Och hur gick det för Xanté på VP:t i söndags? Lilla fröken visade sig vara rädd för att ta fåren från utställarna och ville inte gå runt och hämta dem, så det blev tyvärr att åka hem utan att vara Godkänd Vallhund. I övrigt var jag inte något orolig för att hon inte skulle klara det, hon har marginaler att ta av så vi har anmält oss till nytt VP 18 september. I mellantiden ska det övas hämtning från en utställare flera gånger i veckan tills hon har fattat att det är OK att ta fåren från en främmande människa. Just nu är hon tillbaka hos matte Anna som åker runt och hämtar får hos vänner och bekanta, och några dagar innan det är dags för nytt VP så får hon komma tillbaka hit på lite träning igen.