Mer kontroll och flanker

Inlägget för en vecka sedan som handlade om kontroll och flanker har givit mig många kontakter och kommentarer. Därför lägger jag här och nu en liten filmsnutt med Bet som jag tog när jag planerade det inlägget men som inte kom till användning när jag sedan skrev texten. Jag passade på att filma för några veckor sedan när jag skickat ut en grupp djur medan deras box skulle halmas - det är rätt tunga köttrasdjur och rätt dräktiga och småtjuriga dessutom. En sur äldre texelbagge som alltid måste testa om det går att döda hundar blir hon tyvärr tvungen att göra upp med i början av klippet, men jag tycker hon är väldigt bra på att inte vika undan och att efter "tillsägelsen" mot honom omedelbart coola ner och återgå till jobbet. Men det jag ville visa var flanker som jag är väldigt nöjd med (det är alltså helt meningslöst det hon gör, filmen är bara gjord för att visa flanker och växling till drivning/förflyttning). Hon stör inte fåren men har hela tiden kontakt och är på rätt avstånd att genast kunna gå  mot dem när hon får en framåtsignal.

Man kan ha olika mål med sin flankträning och trivas med olika arbetssätt, men för mig är det viktigt att hunden under arbete inte rejsar och inte försvinner ut ur kontaktzonen när den flankar - då blir jobbet ryckigt och det är jobbigt för både fåren och hunden att gång på gång behöva ta ny kontakt med varandra. Givetvis har hon det här sättet med sig i arvet från sina föräldrar, men det var ändå så att hon kunde vara rätt spänd och tajt när jag började träna flanker ur balans med henne för ett knappt år sedan - och jag är helt övertygad om att hon inte hade hittat den harmoni hon visar här om jag då pressat och/eller hotat ut henne. Istället har hon fått praktisera och hitta kontrollkänslan själv.


En viktig ingrediens i den unga hundens fortsatta "kontrollträning", alltså när den lugnt och balanserat kan röra sig naturligt runt fåren ur och i balans, är att göra den medveten om skillnaden på kontroll under drivning och kontroll på flankerna. Då är det dags att börja införa lite struktur. När Hyde var 4-5 månader kunde han det mesta om naturlig kontroll (se t ex det här inlägget ). Sedan la jag ner vallningen med honom eftersom han inte var mogen för nästa steg, men det är han nu ca 7,5 månader gammal och jag har haft några mer strukturerade träningspass med honom i begränsat utrymme. Han hade bråttom att ta sig till andra sidan fåren, och i det trånga utrymmet i rastgården fastnade han lätt med eye:et och började driva samtidigt som han "tänkte" stoppa och flank - alltså en enda röra inne i huvudet på honom. Men så här såg det ut efter några träningspass där jag hjälpte honom att antingen driva eller flanka. För att han inte ska rusa rakt in i dem när han får ett "höger" eller "vänster" står jag på kopplet tills jag ser att han har huvudet med sig. Jag tycker också att det är viktigt att han klarar att bli kvar i positionen bakom djuren efter att han vänt dem, alltså inte överfalls av kontrollnoja och rusar upp på flanken för att stoppa. Han gillar inte att jag ägnar mig åt telefonkameran och tittar lite ängsligt på mig några gånger, men viljan att jobba tar över och han fortsätter.



Jag tycker också det är bra med lösgörande övningar där hunden får röra sig mycket samtidigt som den får ta upp kontrollen gång på gång med flankingrörelser ur och i balans. Då är "åttan" en bra övning. Man lär hunden att komma in mellan två flockar och sedan arbeta på dem växelvis i ett åtta-mönster så att flockarna inte går ihop. Det här var första övningstillfället för några dagar sedan och vi hade hållit på ca 10 minuter när han började fatta och jag tog upp telefonen för att fånga övningen - mycket gräs och skak blir det och han hade behövt mer hjälp istället för filmning, men jag tror det går att se hur jag menar.

Klippklipp

Hur tråkigt kan man ha en Lucia-helg? Tävling i Ryk och inbjudan till lussevallning hos Bettans uppfödare gick upp i rök när man äntligen var framme i fårklipparens kö. Alltså har vi ägnat oss åt att fixa djurlogistik o alla annat som vill till för att inte behöva blanda ihop djurgrupper etc. Min ryggmärg sitter verkligen illa till och dagarna börjar med en gräslig massa ilska och tabletter tills jag har fått ner adrenalinflödet, men jag känner mig så tacksam mot lydiga och fina hundar som står ut med mitt humör och som gör att en sådan här arbetshelg i stort sett kan förflyta utan att jag behöver ta i ett enda djur.

Vårt fårhus byggdes på stenåldern när 150 tackor var en riktigt stor besättning i Sverige och när ingen ännu hade kommit på att djuren skulle hanteras lite intensivt med vägningar, sortering i betäcknings- och utfodringsgrupper etc. Alltså finns det ingen sorteringsgång inne i fårhuset och årets två klippningstillfällen är en kraftsamling i logistik för att slippa blanda alla djur och sedan ha ett jättejobb med att gruppsortera dem igen - djur ska in och ut utan att kunna springa ihop med varandra. Men vi hade verkligen jättetur med vädret - vilken decembersöndag! - och det gick att sköta rundvandringen mellan olika stallutrymmen genom att slänga ut en grupp i taget på en åker. T o m Hyde som nu hunnit bli 7,5 månader fick göra lite prao på egen hand utan uppbackning av vuxen hund. Han har ju inte bara varit tänd från 10 veckors ålder utan också fullkomligt seriös och med en naturlig kontroll av djuren. Nu kan han driva rätt stora flockar en bra bit framför mig, och han kunde igår t o m runda en flock från kl 12 till kl 6 på kommando och åt rätt håll.

Hyde 7,5 månader - fullt seriös och med gott självförtroende. Klicka på fotot så blir det större och man kan ana hans härliga framåtanda.

Herrarna Dorset, Texel och Leicester framåt kvällskvisten har slagits färdigt och lugnat ner sig igen.

Kontroll 2

Ty Nant Kep - en hund som vid ett års ålder vägrade träna och bara ville hämta djur men som med en "flanktillåtande" träning blev en utmärkt drivare och vi placerade oss sjua i SM-finalen när han precis fyllt tre.

Tillbaka till frågan om våra vallhundars kontrollbehov, vilket jag ser att det nu är en hel månad sedan jag utlovade, och den här gången handlar det om att inte ställa krav på drivningsarbetet för tidigt i grundträningen.

Uppfödningen av Border Collie har kommit att ske mer och mer på grundval av tävlingsmeriter, och därför är många hundar idag mjuka, lättpåverkade och flankerande till arbetssättet - detta har både för- och nackdelar men oavsett hur vi värderar egenskaperna behöver vi anpassa träningen till det. Att få hunden att växa i självförtroende och i förtroendet för oss som förare blir både effektivare och bättre om vi bygger det på hundens naturliga och medfödda anlag. Ju mer vi respekterar den enskilda hundens natur, desto mer kan vi få ut av den i allt. Tidig drivningsträning, har blivit lite av ett mode, men tyvärr leder det ofta till en hund som inte längre är riktigt PÅ när det gäller träning och lätt kan börja gäspa och äta fårskit. Och ju mer oerfaren föraren är desto större är risken.

Först av allt, för att ingen ska bli förvirrad, vill jag tala om att jag med drivning menar både det arbete som hunden gör när den driver djur till oss och när den driver djur från oss. Ibland får jag kursdeltagare som har fått lära sig olika termer för detta, men jag ser det inte så. Och det är inte bara en fråga om att märka ord, utan det får också stor betydelse för hur jag tränar olika hundar. En hund som inte kan göra en välbalanserad framdrivning till föraren i ett hämt (utan som bara följer efter fåren) kan sällan flytta och korrekt balansera djur självständigt (alltså oberoende av var föraren befinner sig). Det här hänger ihop mer än man lite snabbt tänker sig.

Även om man till vardags och i annan träning har en lydig och samarbetsvillig hund så blir man lätt som oerfaren vallhundsförare betraktad av sin hund som ett problem som är i vägen när hunden vill skaffa sig kontroll på djuren. För föraren gäller att så fort som möjligt ta sig ur den situationen och istället bli någon som hunden uppfattar som en medhjälpare, och ännu längre fram i träningen som en värdig verksamhetsledare. För både föraren och hunden är det lättare att komma fram till det läget i flankingarbetet.

Några tips som jag själv praktiserar och som snabbt brukar ge resultatet en lugn hund som vill och vågar flytta djur:

• Träna flanker i små och "välstängslade" utrymmen även om hunden klarar att hålla kvar djur på ett öppet fält. Resultatet av en flank i nybörjarträningen ska alltid bli ökad kontroll - inte en jakt på kontroll av djur som hela tiden försöker slippa att bli kontrollerade.
• Tryck inte ut hunden - i takt med att den upplever att den har kontroll kommer den att hitta ett naturligt avstånd själv. Justeringar av det tar jag senare i träningen.
• Rikta inte ilska mot hunden även om den är för tajt eller gör rusningar vid t ex "hot spotar" - det tar bort fokus från vallningen och gör hunden mer stressad vilket ger ännu fler felbeteenden. Behöver man reglera hundens beteende mot fåren ska man leta efter andra sätt än ilska mot hunden.
• Lägg inte hunden i tid och otid. Om den inte själv börjar dra ner på tempot och utöka avståndet så är det antagligen du själv som gör något fel.
• Låt hunden praktisera headingbeteendet på nära håll (t ex i en 25:a eller liknande), ofta, och hjälp den att greppa djuren i samband med att den börjar driva dem mot dig - det är ytterst viktigt att den inte släpper kontrollen bakom djuren och rusar ut på en flank, eller att den jagar fram fåren eller bara följer efter dem i deras tempo. 
• Prata alltid lugnande när hunden kommer till upptaget även om den hade med sig för mycket fart och var lite tajt. När hunden inte längre är osäker på kontrollen på andra sidan djuren kommer upphetsade och obalanserade rörelser att försvinna. Finjusteringar får vänta till längre fram i träningen Blir du arg på hunden kommer kl 12 att bli ett jobbigt ställe där den är spänd och ofta beter sig felaktigt.

Plötsligt - och ofta rätt snart efter att hunden börjat visa harmoniska flanker - får du se din hund börja göra spontana upptag mot djuren och fokusera in mot dem på fler ställen än kl 12. Då är den färdig att ta till sig drivningsträning. Men så länge den är för vid eller för tajt eller hetsig eller seg så har den inte hittat korrekt kontroll, och då kan den inte heller lära sig att driva.

När drivningsövningarna så småningom flyttar ut på mer öppna fält så inled träningspassen med uppvärmning med flankerande övningar både ur och i balans.

Observera också att tipsen ovan INTE betyder att man
- låter hunden göra vad den vill
- låter den varva både förare och får
- låter den stressa fåren
- låter den "glida" i drivningsträningen

Nästa inlägg i serien "kontroll" kommer att handla om att lära hunden att hantera drag.