Träning hos Lena

I går eftermiddag var jag och tränade hos Lena. När jag kom till Björkeryd så hade Lena lite kontorsjobb att avsluta så jag fick börja med att umgås med hundarna. Vilken härlig känsla att sitta mitt bland sju stycken Ty Nant avkommor = Daysi, Dellie, Doe och Sally som är mina samt Doff, Donna och Seth som är Lenas. Så fina allihopa. Lika men ändå olika. Någon gång i framtiden kommer vi nog att kunna få till ett foto på dem tillsammans, men det hade vi inte tid med idag för nu skulle Lena titta på vad jag ska jobba vidare med i Dellies vallning!

Jag tog med mig Daysi och Dellie bort till träningshagen. Lena tog med sig Seth. Daysi fick börja med att dela av en lagom grupp från den stora flocken. Oj, vi har inte delat någon fårflock sen tidigt i höstas, men Daysi är ju en klippa, så efter ett försök då jag gav felkommando vid bortdrivningen av lilla flocken så den gick ihop med den stora igen, fixade vi det vid andra försöket.

Jag har bara tränat med Daysi i min lilla hage bakom huset och hängde inte riktigt med när hon började ta ut svängarna vid bortdrivningen av stora flocken. Det går ju lätt undan när hon jobbar och mina kommandon hade en tendens att hela tiden komma någon sekund försent. Då är det skönt att ha Lena vid sin sida och få hjälp med att komma in i rätt tänk igen!

Sen var det Dellies tur. Dellie har gjort stora framsteg sedan jag var hos Lena sist och tränade. Dellie - och jag - behöver träna mer drivning. Jag fick en del nya övningar att hålla på med hemma. Vi ska också göra en del nya övningar som ska resultera i att långa hämt kommer att fungera. Även Dellie har under vintern och våren bara tränat i hagen vid huset och där kan man inte göra några långa hämt, men väl träna för att de ska fungera! Det är kul att träna Dellie nu. Hon har mognat mycket sista halvåret och visar nu upp en helt annan attityd i vallningen än vad hon gjorde tidigare. Eftersom hon vallar annorlunda mot Daysi har jag lärt mig mycket nya metoder som passar en vallhund som Dellie. Jag har inte skyndat på träningen utan istället försökt njuta av den nivå i träningen som vi befinner oss i. Nu börjar vi kunna se ett VP som ett genomförbart mål att sikta mot och det känns jättekul och spännande.

Givetvis ville Daysi in en vända till och så bra det gick det här passet! Visst är det härligt när man känner att allt bara flyter och blir precis som man vill. Visserligen har jag fortfarande en del problem med att hon ibland driver på i för högt tempo, men när det fungerar så är hon så fin!!! Det är längesedan jag var ute på tävlingsbanorna. Hela förra året blev det inget tävlande pga av skador och sjukdom. När Daysi sedan blev friskförklarad skulle hennes muskler och kondition byggas upp och sen var den säsongen över. Nu känns det i alla fall som hon är på gång igen så kanske det blir en IK-1 bana lite längre fram i sommar...

Lille Seth har också upptäckt att det här med får är något som gör livet värt att levas. Vad månne bliva av den killen? Fin djurkänsla, lagom avstånd, hetsar inte upp sig utan är så cool. Det är inte lätt att ha en valp som tänt så tidigt, men Lena vet vad som gäller och ger honom den tid som krävs till att få vara valp, innan allvaret med vallningsträning börjar.

Tack Lena för en trevlig eftermiddag med många nyttiga tips. Nu tränar vi vidare mot nya mål!