Omläxa i delning för Zack

Som sagt blev det ju på tävlingarna i förra veckan helt uppenbart att Zack inte alltid vill kännas vid färdigheter i att dela, hålla isär och hantera olika flockar! Maja kom med sin kamera idag när jag höll på med träningen - man ser på filmen att han är lite störd och osäker av kameran. Att han hela tiden vill hålla lite åt vänster och sedan får mycket bråttom när han ska runda åt höger beror på en grindöppning som han vet att träningsdjur lätt kan försvinna genom om de inte är ordentligt täckta.

Jag lägger numera alltid upp delningsträningen så att den också blir grunden för "look back"-kommandot. I början vänder jag bara hunden mellan de två flockarna och går mot dem växelvis, och det är viktigt att hunden verkligen får påverka djuren och flytta dem en bit innan man vänder den. De första gångerna jag ger "look back" så går jag fram till hunden och tar den i ena bogen och motsatta ljumsken och vänder den rent fysiskt 180 grader. Imorgon ska jag nog göra det en gång till med Zack för på den här lilla filmsnutten tycker jag inte att han är helt "ren" i den rörelsen.

När hunden har köpt detta så utvidgar jag övningarna med att hunden också går runt flocken och kommer in mellan de två flockarna igen - den får alltså inte fortsätta förbi mellanrummet för att samla ihop de olika flockarna. Här är jag också mycket noga med att hunden verkligen kommer in hela vägen, dvs passerar linjen mellan de två flockarna. Hur många gånger har man inte sett delningar som misslyckats för att hunden inte täcker upp ordentligt och det sista djuret kan sticka med fel flock? Den här övningen blir alltså en åtta där hunden kommer in och passerar linjen och sedan får ett "look back" för att vända mot andra flocken som den ska runda åt andra hållet. På "look back"-kommandot är det också riktigt viktigt att hunden bara vänder helt om - den får inte vänja sig vid att påbörja en ny rörelse innan den fått kommando utan ska vara öppen för antingen ett framåtkommando eller vilket som helst av flankingkommandona. Inte heller här tycker jag att Zack är helt ok här på filmen, men jag bråkade inte om det eftersom kameran gjorde honom så avvaktande och fundersam.

I takt med att hunden blir mer säker så minskar jag avståndet mellan flockarna tills den klarar att göra "åttan" på bara ca 10 meter (förutsatt att fåren man tränar på klarar det). Efter ett tag inför jag också tre och flera flockar som hunden växelvis ska jobba på. När den köpt att den ska jobba på anvisad flock och inte bekymra sig om de andra brukar just själva delningsmomentet bli helt problemfritt. Många som kommer och behöver hjälp med att lära sig dela och tycker det är svårt har fixerat sig vid just själva delningen. Jag ser det tvärtom: när hunden vet att den ska hålla isär djur och klarar att kontrollera dem delade, så är själva delningen inget den tvekar på. Och efter ännu lite träning så börjar den också kunna hjälpa till för att skapa själva luckan.

Tävlingsrunda i Skåne

Tillbaka efter två dagars tävling i Skåne. Kort sammanfattning: Seth har gått dåligt på IK2 och Zack har gått bra på IK1.

Seth har gått tre IK2-tävlingar i och med den här utflykten och alla tre gångerna har han sökt sig innåt istället för utåt på fältet i utgången, så där lite unghundsängsligt i tron att man snabbare kommer fram till djuren genom att inte springa för långt. Ingen av de här två tävlingarna tog han omdirigeringskommandona tillräckligt, och på fältet i Maglarp ledde en för tajt utgång snart till att hunden hade skurit linjen - och då hjälper det inte att han slår ut jättefint när han väl får syn på fåren. Men han hade gjort ett mycket fint upptag när han väl kom dit sa de som jobbade i utställningen, och det är ju Seths grej så det är jag helt trygg med. I Andrarum för tio dagar sedan hade han en bra drivning men på båda de här tävlingarna har flankerna under drivning varit skit. Han är ju en mästare på att detaljstyra djur genom att bara vrida lite på huvudet eller bogen, men nu tog han i och flankade alldeles för stort, "släppte" kontakten med djuren och sedan blev det för intensivt när han var tillbaka i kontaktzonen - detta leder ofelbart till att man måste ägna mycket kraft åt att korrigera linjefel som man själv skapat - han har blivit uppenbart störd i arbetet av att få flankingkommandon under drivningen, varit lydig och gjort som jag visslat men tappat kontakten med djuren. Jag tror det handlar om osäkerhet för när vi är framme vid närarbetet i delning och fålla/tratt så blir han vanliga coola Seth och vi spikar full poäng. Jag måste också träna Seth på att knata runt en stor bana i lite högre tempo. Seth går med djuren, och av de tre IK2-tävlingar han avverkat nu så har vi tappat 8-10 poäng för att tiden gått ut när djuren varit på väg in i fållan/tratten. Jag avslutade vår tävlingsutflykt med att efteranmäla honom till samma IK1 som Zack skulle gå för att ha lättare att korrigera de fel jag sett i IK2 - även nu gick han ut för tajt eftersom han inte visste var djuren var, fast nu på IK1-avstånd tog han omdirigeringen klockrent (men det kostade massor av poäng). Sedan kunde jag stå kvar vid posten och vissla runt honom hur lugnt som helst - däremot gjorde jag en felbedömning av linjen (det regnade på tvären och grindarna blåste omkull) och fick göra panikräddning vid båda grindarna, men det var ju inte Seths fel.

Zack har gått två IK1 under de här dagarna och har känts bra, fina rörelser och ett öppet öra åt mig även om det inte var många poäng kvar första dagen. Då hade jag tagit det dåliga beslutet att stå kvar vid posten istället för att gå med en bit i triangeln. Fåren var rätt knepiga genom att vara först jättetröga, och sedan när när de väl svarade på hundens signaler blev de lika springiga som de innan varit tröga. Detta lockade upp Zack i höga hastigheter på flankerna och det klarade varken han eller jag att hantera - jag borde som sagt gått med honom i triangeln. (Jag som börjat tänka här hemma att jag tränat honom till lite väl mycket eye, tar tillbaka det haha...) Tiden ute i delningen för det var verkligen inga får som hade förtroende att stå still för honom - och för den delen så var han inte själv inne på det spåret utan tyckte att det var klart läge för att hålla dem väl samlade och kontrollerade. Nästa tävling i Maglarp hade jag därför bestämt att jag skulle öka säkerheten genom att gå med i triangeln samt genom att lägga in några "lay down" också istället för att köra honom med bara framåt- och flankingkommandon. Det gjorde susen och jag var jättenöjd med honom - han gick med djuren, väldigt lagom flanker i drivningen och inte ett enda fel på höger- och vänstervisslorna. Antagligen hade han någon liten böj på framdrivningen som jag inte såg för domaren hade dragit tre poäng på momentet, men när fårens huvud dök upp över backkrönet (de förare som var lite längre kunde se fårens huvuden hela framdrivningen) så kom de så lugnt och när sedan Zack dök upp några sekunder senare så låg han och tryckte helt rätt på ena flanken får att ta dem rakt till mig. Sista benet i triangeln mot delningsringen var det mycket starkt drag ner mot fållan med de begagnade djuren (nästan hälften av ekipagen bröt den här tävlingen och det var p g a att detta drag blev ohanterligt) men även där låg han helt rätt och tryckte och drev utan att behöva en massa kommandohjälp. Jag började känna vittring på en bra placering och några välkomna poäng till Unghundscupen, MEN - nej dessa flyktbenägna djur hade Zack inga planer på att dela! Han vägrade komma in på två klockrena öppningar som jag gav honom - efter andra vägran sprang jag mot honom och gav honom en rejäl utskällning så tredje öppningen tog han snyggt och kontrollerat. Men givetvis hade han rätt - de två djur som han inte jobbade på skenade ner mot utsläppsfållan - och eftersom jag insåg hur viktigt det var att han inte skulle få rätt efter uppgörelsen mellan oss i delningen så chansade jag vilt och skickade honom på ett look back som han tog perfekt - och precis innan rymlingarna skulle rusa genom flexinätet in till de andra fåren så hinner han in emellan, plockar upp dem kolugnt och tar sedan hela flocken på ett suveränt sätt rakt genom tratten - full poäng på det. Jag var fantastiskt nöjd med hans arbete och jättefina kontakt med mig hela rundan, men tyvärr räckte poängen efter delningsvägran bara till en sjätteplats och fem poäng till Unghundscupen.

Ni som följer den här bloggen minns säkert att det var mycket tålamodsprövande att lära Zack delning tidigare i somras. Nu hade han haft vila från delningsträningen några veckor och bara tränat drivning av stora tunga flockar, men till nästa tävling för Zack 6-7 augusti så ska delningen sitta som en smäck igen! Vi har hela augusti på oss innan resan till Unghundscupen behöver ges upp.

Dagens hjältar

Tack Seth och Zack!

Man får så roligt man gör sig en lördagkväll i en gudsförgäten by i det inre av Smålands skogsbygder. Äntligen är dessa tre s----s kossor infångade! Tre envetna rödkullor - mor och två generationer döttrar. Den gamla kon köpte vi som vuxen och aldrig invallad, och sitt hat mot hundar har hon nedärvt i generna till döttrarna. De går in för att springa så långt bort det går när en hund kommer och när den hinner ifatt dem så går de målmedvetet in för att döda. Och en rödkulla är en rödkulla, det vet alla som haft med rasen att göra...

Nu började läget vara lite akut. Det var nerbetat sedan flera veckor där de gick och alla andra djur flyttade till nytt bete, och det var bara en tidsfråga tills denna lilla familjeklan skulle välja att hoppa ut för att hitta mer att äta. Hela senaste veckan har jag hållit dem på lite snålt med vatten för att öka deras intresse för kontakt, och jag har också konfronterat dem med hund en stund varje dag. Hittills har jag arbetat med hundarna strikt "i hand" men utan att det lett till någon attitydförändring hos korna, så idag satte jag mig uppe på ett stenblock och sa åt Seth och Zack att de fick göra vad de ville. Farligt farligt, jag vet och jag vågar inte tänka på allt som kunnat hända, jag använder i vanliga fall hundarna så lite som möjligt på nötkreatur just för skaderisken.

Det finns en kanal på det här betet och utan den att kyla sig i hade Seth och Zack aldrig orkat slutföra det här uppdraget. Men om ni trodde att mina hundar bara har en växel där de går med ett välavvägt eye i promenadtakt så skulle ni sett dem nu ikväll! Hjälp vilka krafter de släppte loss samtidigt som de faktiskt hade kvar fokus och målmedvetenhet, och rätt bra lyckades de samarbeta utan att någonsin ha tränats på det. Efter en och en halv timma visste korna att hundar är snabbare och envisare än kor och de valde att gå in i fållan.

Det här jobbet hade hundarna aldrig lyckats göra på kommando, det hade tagit ifrån dem för mycket kraft och för många av de verktyg de behövde. Jag la mig inte i deras arbete alls men eftersom jag skickat dem från området där fångstfållan står så visste de vartåt de skulle jobba.

Två nöjda hundar sover gott och korna vilar nog också ut på sitt nya bete.