Vädret resten av veckan ser ut att bli snöfritt och dessutom sol i helgen, så jag erbjuder kurs på lördag 3 december för alla som vill slippa handla julklappar och städa. Vi börjar kl 10 och håller på tills det börjar skymma. Middag och avslutningsfika ingår i kursavgiften. Behöver någon sova över (jag finns ca tre mil söder om Växjö och en mil norr om Tingsryd) kan jag värma upp andra huset för ca vandarhemspris, frukost ingår. Mer info och anmälan till min epost
Känner ni igen det? Hunden "vågar" inte fortsätta jobba på djuren när det närmar sig ett trångt läge eller passage eller när draget ökar. Plötsligt släpper den kontakten bakom djuren och ger sig iväg åt andra hållet för att stoppa. Det här ska vi jobba med i olika övningar där vi håller oss varma med strömövningar i bra tempo och mycket aktivitet. Och det handlar inte bara om hunden - även vi på två ben behöver träna oss i att göra rätt för att hunden ska "våga". Framåt eftermiddagen ska alla hundar vara betydligt "modigare" och alla förare betydligt mer aktiva med hjälperna.
Hundar på olika träningsnivå kan delta och alla ekipage gör övningarna på sin egen nivå, t ex kan den ena göra övningen i förarbalans och någon annan i fråndrivning etc. Vi börjar med vinterlamm av köttraskorstningar som står där man parkerar dem, och går det sedan bra kan vi fortsättta med rörligare finullsfår eller större flockar för att öka svårighetsgraden på övningarna. Grundkravet för att delta är bara att du kan träna din hund utanför "tjugofemman" och att du kan ha den lös bland får och andra hundar (man har alltså inte sin egen lektionstid utan alla gör allt i en följd).
tisdag 29 november 2016
lördag 26 november 2016
"Gummibandet"
Helene ställde en fråga i kommentarsfältet till inlägget "Linjen och gummibandet" för en dryg vecka sedan. Hon ville att jag skulle förklara vad jag menade med "gummibandet", och jag lovade att återkomma hyfsat snart med ett inlägg om det.
Kort sagt menar jag att hunden ska ha hittat tekniken för att självständigt bromsa en flock djur i förflyttning från sin position bakom djuren. Det ska liksom finnas ett gummiband mellan hunden och flocken som kan sträckas eller slakas efter behov. Det betyder att hunden:
Jag passade på att filma ett exempel idag när jag var ute och tränade. När filmen börjar har Bet just stoppat de här djuren som hade börjat rusa hem mot fårhuset några hundra meter bort, uppåt vänster på startbilden. Hon får uppdraget av mig att driva dem längs med stängslet, dvs de skulle röra sig framåt mot ett starkt drag. Tyvärr är mikrofonen trasig i telefonen men de enda kommandon hon får är ett startkommando och sedan ett för att vända tillbaka djuren bort från draget och ner mot fältet. På vägen mot draget lägger hon sig långt ute till vänster för att parera och tala om för fåren att det inte är lönt att de tänker "fårhus". Hennes kontroll är nästan lite överdriven för hon är stark och snabb och skulle klara att flytta fåren snabbare, men eftersom hennes kontrollbehov är i största laget så väljer hon den här positionen. Men observera, hon hänger inte ute på vänsterflanken för att hon laddar för att få hämta tillbaka fåren, nej hon gillar situationen skarpt. När hon sedan får kommandot att vända tillbaka fåren längs med staketet bort från draget, så placerar hon sig bakom djuren och håller i "gummibandet" bakifrån för nu behöver fåren tryckas istället för bromsas - det är tack vare gummibandet som tempot är helt jämt och linjen längs med staketet rak.
Här är samma "gummibandskontroll" på en större flock flyktiga tackor som inte är fullt invallade och som skaffat sig beteendet att rusa så fort de ser en hund. Eftersom de är dräktiga bråkar jag inte med dem om den saken utan de får vara som de är tills lammen är avvanda. Filmen börjar med att Bet varit och hämtat dem på betet - svårigheten att kontrollera dem börjar när jag ber henne vända flocken tillbaka mot betet, det är då de satsar allt på att rusa från hunden som en enda klump på två ton (man vill inte stå i vägen...). Hon positionerar sig bra för att både få med sig de sista djuren i flocken samtidigt som hon kontrollerar de första utan att behöva gå upp och stoppa dem.
Ett annat exempel när jag vill att hunden ska klara av att hitta ett gummiband är när en flock djur ska startas fast de inte vill. När hunden då får igång flocken gäller det att den inte får panik och följer efter i fårens fart och riktning (eller blir så uppstressad när spänningen släpper att den begår någon överslagshandling). Nicks klarar det fint i den här situationen och när fåren lyder och börjar gå så behåller hon samma tryck som hon startade dem med och reglerar avståndet för att behålla det förhållandet. Filmen börjar med att jag har låtit fåren börja springa hem mot fårhuset och att Nicks får gå ut och stoppa dem för att driva tillbaka dem.
Hundar är olika och att lära hunden att hitta och använda "gummibandet" tar olika lång tid. En hund som är väldigt flankerande till sin läggning får man lägga mycket träningstid på att bara gå och gå och gå med, träningskilometrar kan bli till träningsmil. Men jag tycker också att det är viktigt att träna en hund efter dess natur så jag låter dem hitta sitt eget sätt med så lite kommenderande som möjligt. Om jag t ex hade filmat Nicks istället för Bet i den första filmen i det här inlägget så hade hon varit mycket mer avslappnad och låtit fåren gå snabbare, de hade inte haft en chans att dra hem till fårhuset men de hade inte heller gått lika strikt på linjen längs med staketet som Bet håller dem. Helt okej tycker jag så länge hunden lyssnar och samarbetar. Och i vissa situationer är den ena hunden man har bättre än den andra, och en annan gång tvärtom. Nihm på filmen nedan, bara 11 månder när den togs, hade gummibandet genetiskt medskickat så det är inte jag som tränat honom till det han gör. (Trots att jag gillar hundar som kan gå så här sålde jag honom till arbete i en stor lagård med mjölkgrop där han blev mycket uppskattad. Jag är träningsnarkoman men det var inte Nihm som var dåligt motiverad att ut och springa åt alla möjliga håll bara för tränings skull.)
"Gummibandet" är inte en träning jag klistrar på efteråt när hunden ska börja driva djuren självständigt. Jag tycker att det mest naturliga och lättaste är att grundlägga det från början i förarbalansposition som på fotot nedan. När hunden har förstått att fåren inte får springa förbi mig och hittat ett sätt att arbeta som gör balansen bibehålls både med och mot drag, ja då har den som regel hittat "gummibandet". Hunden på fotot är Ladängs Freddi, en son till min Glen. Han flyttade till en mjölkgård i östra Finland när han var utbildad att arbeta efter kommando.
Kort sagt menar jag att hunden ska ha hittat tekniken för att självständigt bromsa en flock djur i förflyttning från sin position bakom djuren. Det ska liksom finnas ett gummiband mellan hunden och flocken som kan sträckas eller slakas efter behov. Det betyder att hunden:
- inte "tänker" och laddar för att gå upp mot huvudena och stoppa/hämta tillbaka
- själv kan byta position och tempo för att få flocken att behålla riktningen och ett jämnt tempo
- själv går långsammare och sträcker gummibandet för att bromsa en flock som vill fly
Jag passade på att filma ett exempel idag när jag var ute och tränade. När filmen börjar har Bet just stoppat de här djuren som hade börjat rusa hem mot fårhuset några hundra meter bort, uppåt vänster på startbilden. Hon får uppdraget av mig att driva dem längs med stängslet, dvs de skulle röra sig framåt mot ett starkt drag. Tyvärr är mikrofonen trasig i telefonen men de enda kommandon hon får är ett startkommando och sedan ett för att vända tillbaka djuren bort från draget och ner mot fältet. På vägen mot draget lägger hon sig långt ute till vänster för att parera och tala om för fåren att det inte är lönt att de tänker "fårhus". Hennes kontroll är nästan lite överdriven för hon är stark och snabb och skulle klara att flytta fåren snabbare, men eftersom hennes kontrollbehov är i största laget så väljer hon den här positionen. Men observera, hon hänger inte ute på vänsterflanken för att hon laddar för att få hämta tillbaka fåren, nej hon gillar situationen skarpt. När hon sedan får kommandot att vända tillbaka fåren längs med staketet bort från draget, så placerar hon sig bakom djuren och håller i "gummibandet" bakifrån för nu behöver fåren tryckas istället för bromsas - det är tack vare gummibandet som tempot är helt jämt och linjen längs med staketet rak.
Här är samma "gummibandskontroll" på en större flock flyktiga tackor som inte är fullt invallade och som skaffat sig beteendet att rusa så fort de ser en hund. Eftersom de är dräktiga bråkar jag inte med dem om den saken utan de får vara som de är tills lammen är avvanda. Filmen börjar med att Bet varit och hämtat dem på betet - svårigheten att kontrollera dem börjar när jag ber henne vända flocken tillbaka mot betet, det är då de satsar allt på att rusa från hunden som en enda klump på två ton (man vill inte stå i vägen...). Hon positionerar sig bra för att både få med sig de sista djuren i flocken samtidigt som hon kontrollerar de första utan att behöva gå upp och stoppa dem.
Ett annat exempel när jag vill att hunden ska klara av att hitta ett gummiband är när en flock djur ska startas fast de inte vill. När hunden då får igång flocken gäller det att den inte får panik och följer efter i fårens fart och riktning (eller blir så uppstressad när spänningen släpper att den begår någon överslagshandling). Nicks klarar det fint i den här situationen och när fåren lyder och börjar gå så behåller hon samma tryck som hon startade dem med och reglerar avståndet för att behålla det förhållandet. Filmen börjar med att jag har låtit fåren börja springa hem mot fårhuset och att Nicks får gå ut och stoppa dem för att driva tillbaka dem.
Hundar är olika och att lära hunden att hitta och använda "gummibandet" tar olika lång tid. En hund som är väldigt flankerande till sin läggning får man lägga mycket träningstid på att bara gå och gå och gå med, träningskilometrar kan bli till träningsmil. Men jag tycker också att det är viktigt att träna en hund efter dess natur så jag låter dem hitta sitt eget sätt med så lite kommenderande som möjligt. Om jag t ex hade filmat Nicks istället för Bet i den första filmen i det här inlägget så hade hon varit mycket mer avslappnad och låtit fåren gå snabbare, de hade inte haft en chans att dra hem till fårhuset men de hade inte heller gått lika strikt på linjen längs med staketet som Bet håller dem. Helt okej tycker jag så länge hunden lyssnar och samarbetar. Och i vissa situationer är den ena hunden man har bättre än den andra, och en annan gång tvärtom. Nihm på filmen nedan, bara 11 månder när den togs, hade gummibandet genetiskt medskickat så det är inte jag som tränat honom till det han gör. (Trots att jag gillar hundar som kan gå så här sålde jag honom till arbete i en stor lagård med mjölkgrop där han blev mycket uppskattad. Jag är träningsnarkoman men det var inte Nihm som var dåligt motiverad att ut och springa åt alla möjliga håll bara för tränings skull.)
"Gummibandet" är inte en träning jag klistrar på efteråt när hunden ska börja driva djuren självständigt. Jag tycker att det mest naturliga och lättaste är att grundlägga det från början i förarbalansposition som på fotot nedan. När hunden har förstått att fåren inte får springa förbi mig och hittat ett sätt att arbeta som gör balansen bibehålls både med och mot drag, ja då har den som regel hittat "gummibandet". Hunden på fotot är Ladängs Freddi, en son till min Glen. Han flyttade till en mjölkgård i östra Finland när han var utbildad att arbeta efter kommando.
 |
| Så duktig du var! |
torsdag 17 november 2016
Första kommandot
Plötsligt visade sig solen idag efter flera regndagar så då var det verkligen läge att ta ledigt en timme och träna lite, inte minst Nicks som ska tävla till helgen. Bowie, sju och en halv månad nu, har börjat bete sig bättre och varken skällde eller försökte bita av kättingen som jag brukar parkera honom med; läge för belöning alltså. Efter fem minuter var läget så lugnt att jag bestämde mig för att introducera hans första vallningskommando, som är "ligg" - hittills har han bara haft "nej" och "kom". Jag brukar undvika att införa "ligget" innan jag känner att en unghund har börjat hitta verktygen för att skaffa sig kontroll över flocken. Jag brukar också säga, vilket ni som går kurs för mig vet;-), att hunden då också förstår kommandot intuitivt om man börjar med att säga det i kontrollerat läge där ett stopp är naturligt. Och mycket riktigt; Bowie bara vek benen hur mjukt som helst - och observera också att det inte finns antydan till motstånd eller uppmärksamhet på mig utan bara fokus på djuren. Det är lite olika på hundar hur svårt eller lätt de har för ett naturligt liggande, men med pusselbitarna på plats innan man introducerar kommandot bör det kunna bli nästan så här konfliktfritt.
Detta var i förarbalansläge, dvs lätt för hunden att känna kontroll på sin sida djuren om man tidigare visat den att man själv kan kontrollera sin sida. Efter en stund började jag med att kliva ut ur min position och låta djuren passera mig så att Bowie plötsligt var i en position där han skulle driva djuren bort från mig. Inte direkt läge att stå och hålla i en telefon då men några sekunders film med två "ligg" blev det.
Sedan sov han gott i flera timmar.
Detta var i förarbalansläge, dvs lätt för hunden att känna kontroll på sin sida djuren om man tidigare visat den att man själv kan kontrollera sin sida. Efter en stund började jag med att kliva ut ur min position och låta djuren passera mig så att Bowie plötsligt var i en position där han skulle driva djuren bort från mig. Inte direkt läge att stå och hålla i en telefon då men några sekunders film med två "ligg" blev det.
Sedan sov han gott i flera timmar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)