"Gummibandet"

Helene ställde en fråga i kommentarsfältet till inlägget "Linjen och gummibandet" för en dryg vecka sedan. Hon ville att jag skulle förklara vad jag menade med "gummibandet", och jag lovade att återkomma hyfsat snart med ett inlägg om det.

Kort sagt menar jag att hunden ska ha hittat tekniken för att självständigt bromsa en flock djur i förflyttning från sin position bakom djuren. Det ska liksom finnas ett gummiband mellan hunden och flocken som kan sträckas eller slakas efter behov. Det betyder att hunden:

• inte "tänker" och laddar för att gå upp mot huvudena och stoppa/hämta tillbaka
• själv kan byta position och tempo för att få flocken att behålla riktningen och ett jämnt tempo
• själv går långsammare och sträcker gummibandet  för att bromsa en flock som vill fly

Jag passade på att filma ett exempel idag när jag var ute och tränade. När filmen börjar har Bet just stoppat de här djuren som hade börjat rusa hem mot fårhuset några hundra meter bort, uppåt vänster på startbilden. Hon får uppdraget av mig att driva dem längs med stängslet, dvs de skulle röra sig framåt mot ett starkt drag. Tyvärr är mikrofonen trasig i telefonen men de enda kommandon hon får är ett startkommando och sedan ett för att vända tillbaka djuren bort från draget och ner mot fältet. På vägen mot draget lägger hon sig långt ute till vänster för att parera och tala om för fåren att det inte är lönt att de tänker "fårhus". Hennes kontroll är nästan lite överdriven för hon är stark och snabb och skulle klara att flytta fåren snabbare, men eftersom hennes kontrollbehov är i största laget så väljer hon den här positionen. Men observera, hon hänger inte ute på vänsterflanken för att hon laddar för att få hämta tillbaka fåren, nej hon gillar situationen skarpt. När hon sedan får kommandot att vända tillbaka fåren längs med staketet bort från draget, så placerar hon sig bakom djuren och håller i "gummibandet" bakifrån för nu behöver fåren tryckas istället för bromsas - det är tack vare gummibandet som tempot är helt jämt och linjen längs med staketet rak.



Här är samma "gummibandskontroll" på en större flock flyktiga tackor som inte är fullt invallade och som skaffat sig beteendet att rusa så fort de ser en hund. Eftersom de är dräktiga bråkar jag inte med dem om den saken utan de får vara som de är tills lammen är avvanda. Filmen börjar med att Bet varit och hämtat dem på betet - svårigheten att kontrollera dem börjar när jag ber henne vända flocken tillbaka mot betet, det är då de satsar allt på att rusa från hunden som en enda klump på två ton (man vill inte stå i vägen...). Hon positionerar sig bra för att både få med sig de sista djuren i flocken samtidigt som hon kontrollerar de första utan att behöva gå upp och stoppa dem.



Ett annat exempel när jag vill att hunden ska klara av att hitta ett gummiband är när en flock djur ska startas fast de inte vill. När hunden då får igång flocken gäller det att den inte får panik och följer efter i fårens fart och riktning (eller blir så uppstressad när spänningen släpper att den begår någon överslagshandling). Nicks klarar det fint i den här situationen och när fåren lyder och börjar gå så behåller hon samma tryck som hon startade dem med och reglerar avståndet för att behålla det förhållandet. Filmen börjar med att jag har låtit fåren börja springa hem mot fårhuset och att Nicks får gå ut och stoppa dem för att driva tillbaka dem.




Hundar är olika och att lära hunden att hitta och använda "gummibandet" tar olika lång tid. En hund som är väldigt flankerande till sin läggning får man lägga mycket träningstid på att bara gå och gå och gå med, träningskilometrar kan bli till träningsmil. Men jag tycker också att det är viktigt att träna en hund efter dess natur så jag låter dem hitta sitt eget sätt med så lite kommenderande som möjligt. Om jag t ex hade filmat Nicks istället för Bet i den första filmen i det här inlägget så hade hon varit mycket mer avslappnad och låtit fåren gå snabbare, de hade inte haft en chans att dra hem till fårhuset men de hade inte heller gått lika strikt på linjen längs med staketet som Bet håller dem. Helt okej tycker jag  så länge hunden lyssnar och samarbetar. Och i vissa situationer är den ena hunden man har bättre än den andra, och en annan gång tvärtom. Nihm på filmen nedan, bara 11 månder när den togs, hade gummibandet genetiskt medskickat så det är inte jag som tränat honom till det han gör. (Trots att jag gillar hundar som kan gå så här sålde jag honom till arbete i en stor lagård med mjölkgrop där han blev mycket uppskattad. Jag är träningsnarkoman men det var inte Nihm som var dåligt motiverad att ut och springa åt alla möjliga håll bara för tränings skull.)



"Gummibandet" är inte en träning jag klistrar på efteråt när hunden ska börja driva djuren självständigt. Jag tycker att det mest naturliga och lättaste är att grundlägga det från början i förarbalansposition som på fotot nedan. När hunden har förstått att fåren inte får springa förbi mig och hittat ett sätt att arbeta som gör balansen bibehålls både med och mot drag, ja då har den som regel hittat "gummibandet". Hunden på fotot är Ladängs Freddi, en son till min Glen. Han flyttade till en mjölkgård i östra Finland när han var utbildad att arbeta efter kommando.

Så duktig du var!