Äntligen!

Äntligen idag kunde vi släppa de sista djuren på bete, och det var våra rödkullekor. Så här fint har de det nu med sjöutsikt över källsjön Hyllen där det fortfarande finns friska flodkräftor. Nu är det bara 200 meter stolpar och 3 km tråd till som ska upp innan allt är stängslat och klart. Sedan har det kanske torkat upp så mycket att det går att så, och sedan börjar det nog vara dags för första vallskörden... på nåt sätt tar jobbet aldrig slut.

Donna är inte den omedelbart starkaste hunden vi har, men hon kan ändå vinna lotten som bästa arbetskraft för hon är alltid där hon ska med lagom tryck och kan lägga på skärpan när den behövs. Av det skälet behöver man inte heller lägga så mycket koncentration på att styra henne, vilket också är välkommet när man ska lasta kor med kalvar för det är ett rätt farligt jobb. "Det var något annat det" sa min man när övriga hundar förpassats in i hundgården och Donna smög in som en svart liten skugga bland korna, och hips vips var de uppe på vagnen.