Grattis till Eva Eriksson och Ty Nant Flash

Eva och Flash placerade sig som femma på Sverige Cupen. En verklig prestation av dem eftersom detta var Flashs första riktigt stora bana. Det var en mycket krävande tävling där särskilt första tävlingsdagen ställde hundarna på prov - både fåren och banan krävde kraft, samarbete och erfarenhet. För Nike gick det inte så bra första dagen - inte hennes typ av får, kommenterar Eva, och därmed fanns inte chans till en topp tio-placering även om Nike gjorde en riktigt bra runda på söndagen.

Stort grattis Eva & Flash till fin placering och landslagspoäng inför 2010!

Eva med Ty Nant Nike och Flash i Sverige-Cupen

Den här helgen går Sverige Cupen nere på Skabersjö gods i Skåne. Där gör de 30 högst rankade hundarna 2009 upp om titeln i den Folksam-sponsrade cupen. Sammanlagda poängen från två dagars tävlingar räknas samman. Eva Eriksson har kvalat in med båda sina fina tikar Nike och Flash och vi håller tummarna för att det ska gå bra. Eva är tävlingsfokuserad och båda tikarna är tillräckligt bra och rutinerade för att stå på prispallen på söndag eftermiddag. Men de gångerna det händer har man både varit skicklig handler, hundarna har haft en bra dag och olyckliga tillfälligheter har inte tillstött, så man kan aldrig veta... Spännande! Följ utvecklingen på Sverige Cupens hemsida.

Eva gjorde en fin debut i landslagssammanhang på NM förra helgen och gick en bra runda andra dagen trots att Nike tog ett självständigt beslut som kostade 20 poäng första tävlingsdagen - att komma igen då visar på verklig fokusering och god handling hos föraren.

Tävlingar på Gotland - Donna Godkänd Vallhund

Tillbaka i Björkeryd efter en fantastisk helg på Gotland. Lars o Marianne Nobell bjöd på ett härligt fält och jättefina får i bra kondition som svarade fantastiskt på hundarnas minsta signal. På söndagen hade de hunnit bli lite mer motsträviga och flockarna svårare att hålla ihop, men fortfarande riktigt bra djur att tävla på - en roligt tävling ska vara svår tycker jag. Tack ska ni ha. Gotlänningarna är också alltid så omtänksamma och trevliga vilket ytterligare bidrar till upplevelsen.

Mina hundar gjorde dessutom mycket för att göra mig lycklig. Doff placerade sig 3 och 4 på IK2 och har därmed tillräckligt med kvalpoäng både till Unghundscupen och SM (fast till SM tror jag inte att jag åker med honom i år, han är så ung och jag har inte tränat honom riktigt för den utmaningen än). Särskilt på lördagen var jag nöjd med min egen handling där jag tog honom runt banan utan ett enda stopp under hela drivningsmomentet - han kan GÅ den hunden om jag bara sköter handlingen som jag ska. På söndagen blev jag tvungen att köra lite flank-stopp för att fåren inte skulle dra av banan, men det var alla tvungna att göra, så jag var nog inte mycket sämre än någon annan. På lördagen hade han 89 poäng och vinnaren 91 och på söndagen 84 när vinnaren hade 86, så det var hårfina marginaler som skilde ekipagen i toppen åt.

Donna visar på fotot upp sina medaljer både för tredjeplats i IK1 och för Vallhundsprovet där hon gick runt på 89 poäng (jag stod kvar vid stolpen och visslade henne runt). "Härlig följsam hund" var domarkommentaren i protokollet från Vallhundsprovet. Detta var första tävlingsutflykten där hon kändes riktigt riktigt fin i huvudet och hade härlig kommunikation med mig i alla lägen. Miljöträningen på färjeterminalen med truckar och lastbilar och annat som hon haft så svårt för tog hon med upphöjt lugn. Det händer fortfarande saker för Donna på tävlingsbanan som gör att hon inte riktigt når resultat poängmässigt, men hon var nog ändå helgens största glädjeämne för mig. Och alla tycker att hon är så fin och trevlig och tror mig inte om jag säger att hon var ett avlivningsfall för ett halvår sedan.

Doff har nu förfrågningar från 3-4 tikar inför höstens betäckningssäsong så nu ska jag gentesta honom för CEA, så att jag kan känna att det är seriöst att låna ut honom. Det är många tikar idag som har problem med att vara potentiella anlagsbärare av CEA och då måste de söka efter en hane som är fri för att valparna inte ska drabbas av ögonfel. Det tar några veckor innan man får svar från Optigen i USA, men jag återkommer när resultatet är klart.

Ty Nant Nike tävlar i landslaget på NM

Imorgon börjar Nordiska Mästerskapen i fårvallning och med i det svenska landslaget finns Ty Nant Nike tillsammans med sin förare och ägare Eva Eriksson som tävlat framgångsrikt med Nike i flera år nu. Men karriären inom den svenska fårvallningen är lång innan man har nått fram till de tävlingar som ger rankingpoäng till landslaget så det här är första året som Eva och Nike får chansen i landslagssammanhang. Nike (som är kullsyster med Karins Daysi) är 7 år nu och verkligt jämn i prestationerna så det kan gå riktigt bra för det här ekipaget nu i helgen. Vi på kennel Ty Nant är jätteglada och stolta när våra uppfödningar går så här långt på tävlingsbanorna. Lycka till nu Eva o Nike! Vi hoppas få någon rapport från Eva under tävlingarna så vi kan återkomma med resultat här på bloggen.

Eva har också med sig sin andra Ty Nant-uppfödning Flash till NM som i år går i Norge. Flash är 5 år nu och är första reserv i Norge om någon skulle råka ut för något och inte kan starta.

Nästa helg är det Sverige Cupen där de 30 högst rankade ekipagen inom fårvallningen 2009 startar för att göra upp om titeln och Folksams fina pris - där finns Eva, Nike och Flash för att vara med om ännu en stor och spännande tävling.

En fin rödkullekalv

Idag har det fötts en fin liten kvigkalv av rasen rödkulla. Vi håller en liten avelsbesättning av denna utrotningshotade ras, så det var bra att få en kvigkalv.

Visst är det fint när kon kan få kalva naturligt ute på betet och gå ifrån flocken när hon känner att det är dags. Tyvärr är detta lite problematiskt för oss människor som måste öronmärka och rapportera kalven till Jordbruksverket så fort som möjligt för att inte få stora avdrag på bidragen. Utrustad med tång och märken tog jag ikväll Donna med mig för att få det gjort innan kalven blir för snabb för att fångas. En nykalvad ko går inte att valla utan Donna var med för att kon skulle fokusera på Donna istället för på mig medan jag skötte märkningen. En rödkulleko har sådana instinkter så hon dödar vem som helst, hund eller människa, om hennes kalv ger ifrån sig minsta läte och hon tror att den är hotad - och till skillnad från mig så hinner ju Donna undan om kon skulle få för sig att anfalla. Men ojojoj den kalven hade redan hunnit dricka massor av mjölk och var pigg och snabb som rackans - inte en chans att fånga in den. Hoppas det blir lika varmt och gassigt i morgon som det varit idag - då ska jag smyga mig ut i eftermiddagshettan när de ligger och trycker i skuggan för att försöka fånga lilla Nefertiti som hon ska få heta i stamtavlan.

Efter en stund kom också avelsbaggarna som går på samma betesmark som korna för att se om de kunde hitta någon att stånga på. Donna höll undan dem medan jag hann ut genom grinden.

Tack Anna-Carin!

På tävlingarna i Listerby i helgen hade jag med en kasse squash från vår husbehovsodling här på gården och trugade ut till höger och vänster. När de växer som värst så finns inga möjligheter att äta upp allt själv. Anna-Carin från Klavreström var en av dem som förbarmade sig och tog med lite squash hem. Och idag på posten fick jag ett litet häfte med massor av squash-recept från henne. Du är verkligen go och omtänksam! Jag provar något recept redan idag till middag.

Träna på med Cap tills vi ses!
Lena

Tävlingar i Listerby

Nybildade Blekinge Vallhundsklubb höll sina första tävlingar i Listerby 1-2 augusti. Det var IK 2 på lördagen och IK 1 på söndagen. Jättefint stort fält och bra arrangemang av klubben trots att de allra flesta funktionärer var nybörjare på vallhundstävlingar. Jag hade själv (som stödmedlem i klubben) ställt upp på att fungera som tävlingsledare under bägge dagarna vilket innebär en väldig massa samordning och se till att allt flyter på samt att diverse frågor från tävlande, domare och funktionärer får ett svar. Inte helt lätt att fokusera på sina egna tävlingsinsatser samtidigt, men ska tävlingsverksamheten hållas igång så måste ju alla bidra då och då. Men nästa tävling blir det skönt att bara vara vanlig tävlande.

IK 2-banan var stor och fåren var svåra på flera olika sätt så det var en rejält krävande tävling men bra. Medelpoängen blev 40 så jag är riktigt nöjd med att mina hundar som var tävlingens yngsta deltagare gick runt med 64 (Doff) och 57 (Donna) poäng. Doff fick därmed en sjätteplacering och SM-poäng för fjärde gången - han går väldigt jämt men är ännu inte riktigt klar för en plats på prispallen. Men roligast av allt var att Donna verkligen samarbetade och hade kontakt hela vägen - nu finns förutsättningar för henne att börja gå riktigt bra! Under hennes korta tävlingssäsong har hon utvecklats från att vara störtstressad och utom kontakt till att vara lugn, harmonisk och inriktad på samarbete den här gången. Förra tävlingen i Näsbyholm jobbade hon på djuren och var koncentrerad på det (vilket var ett framsteg i sig), men var väldigt störd av mina kommandon och ville bara gå på instinkt - nu tog hon all styrning fastän detta var den svåraste tävling hon varit på och det kändes SUPER!!! En fjortondeplats räckte poängen till i ett startfält på 35.

IK 1-tävlingen blev tyvärr inte så bra. Banan var för kort och det var för nära till hanteringsfållan så många flockar hade en eller två tackor som bara hade i sinnet att rusa tillbaka dit. Det blev alltså inte så mycket vallning för de tävlande utan mest en hel del spring för att hålla djuren på banan där det var mycket drag, tyvärr också en del bitningar och nafsande. Jag valde själv att lägga både Doff och Donna när fåren började skena i ett trångt läge med drag och lät djuren gå av banan istället för att rusha på dem och riskera en bitning. Skönt att båda två klarade av att lyda och lägga sig i det lite upphetsade läget - det tror jag inte någon av dem hade gjort för några månader sedan.

Nu tar vi lite vila och bygger upp oss med lugn träning och vardagsarbete tills det är dags för nästa tävling.