tisdag 27 april 2010

Tagga Sapp på kl 12





Sapp är hur lugn o fin som helst kl 12 nu, men han är inte naturligt taggad på att ta sig dit för att få kontroll. Tycker han att djuren går för fort så väljer han att göra en liten halvflank och sedan fortsätta att driva. Jag känner att jag måste få honom att bli lite mer tänd i sin headinginstinkt för att kunna förklara för honom att det är skillnad på flanker och driv. Därför har jag nu på träningspassen börjat med att försöka få honom att ta sig till kl 12 och ta djuren mot mig - när de är nästan framme hoppar jag fram mot dem så att de sprids ut och han måste göra något för att samla ihop dem. Det hjälper bra och efter bara några gånger så är han på hugget på ett helt annat sätt i träningen. Sedan gäller det att få ihop headingbeteendet med att starta en bra och rak drivning efter att han gjort upptag på djuren och etablerat kontakt. Men en sak i taget, än är vi inte där.

"Ligget" är svårt fortfarande. Behöver han ligga mer än 2 sekunder eller om jag flyttar mig medan han ligger så blir han ängslig och kommer fram till mig istället för att fortsätta ha fokus på djuren. Jag visar inte missnöje för jag tror inte han kan förstå vad som utlöst det, men visar ingen uppskattning heller. Jag har ingen bra strategi för tillfället mer än att se om tiden i träning gör honom modigare och mindre fokuserad på mig. Nån som har nått bra tips?

onsdag 21 april 2010

Bildgåtan


Nej det är inte någon ny matta i traktorn utan världens minsta (15 kg) bästa traktorhund Doff. Korta ben och kort kropp och bästa viljan i världen att göra sig så liten som möjligt - Doff är bara bäst att ha i traktorn när man ska köra ensilage. Det är en gammal traktor med massor av stora och tunga pedaler överallt i hytten, men med Doff som hjälpreda går det finfint att både växla, bromsa och skifta läge på hydrauliken.

Snö idag igen men snart måste det bara bli varmt och börja växa så fåren kan fixa sin egen mat och Doff och jag slipper den här skiten. VÅR, KOM HIT!

lördag 17 april 2010

Wow, nu fattar jag

Har funderat mycket över varför Sapp inte velat gå upp till kl 12. Han är visserligen i första hand drivande till typen, men inte så extremt. Saknar han heading-instinkt? Nej knappast. Är han rädd för fåren? Inte så det syns. Vad är det då?

Egentligen tycker jag inte att det är någon brådska med att placera en hund kl 12 när man börjar träna, men jag tänkte att det skulle hjälpa honom att upptäcka att saker vi gör har en mening, ett mål. Och arbete mot föraren brukar de flesta hundar ha lätt för. Men han har bara rejsat förbi kl 12, ibland med en bump in i fåren, och sedan fort lååångt ut på en flank. Helt olikt allt annat han gör med fåren när han är balanserad.

Men så började jag fundera över en sak jag blev tillsagd när jag tog honom, nämligen att han nog var rätt hård och kunde gå in hårt på fåren. Men så är det inte alls, han är mycket reko mot fåren och känslig i förarrelationen, så jag har bara tänkt på denna varning som en följd av felträning och inte brytt mig. Men plötsligt så insåg jag hur det här hängde ihop! Han har givetvis tränats fel och skickats upp till kl 12 utan att veta hur man får koll på får. Då har det inte blivit bra och han har fått bannor, så därför var kl 12 ett farligt läge vilket han befäst mentalt eftersom han aldrig tränats vidare.

Så när denna teori dök upp som en aha-upplevelse för mig så började jag flytta mig så ofta jag kunde till lägen där jag kunde få honom till andra sidan fåren. Så fort han svischade förbi där på andra sidan så sa jag bara hans namn så otroligt vänligt det går att säga, oavsett hur obehärskat han bar sig åt. Och wow! efter bara några dagar började han självmant leta efter rätt avstånd, balanspunkt och tempo.

Sedan var det dags för nästa felinlärning, som är rätt vanlig och nästan alltid följden av felaktig träning: Nämligen att ligg-kommandot betyder "sluta valla" istället för "lyssna och fokusera". Oavsett i vilket läge jag sa ligg så la han sig men reste sig omedelbart och började vimsa eller stressa eller springa fram till mig för att be om ursäkt. Men även denna felinlärning har nu börjat rätta till sig även om det är en bit kvar tills han är trygg i sitt "ligg". Han har börjat fatta att jag inte vill att han ska låta bli fåren utan tvärtom att han ska vara så intresserad som möjligt av dem. Så nu kan han lägga sig fint om jag bara inte lägger tid eller press i "ligget" utan rätt omgående smackar upp honom på att gå mot fåren igen. Och det gör han med ett väldigt lagom eye!

Härligt! Nu får vi träna ett tag med att befästa.

Har senaste veckan också gått igenom en pärs med Seth i träningen. Han har så svårt att komma rakt och villigt på en inkallning när det är får i närheten utan kommer med taskig attityd i en sölig båge. Har börjat varje träningspass med honom med att ha fåren i en fålla och Seth i en lina och sedan tränat inkallningen utanför fållan. De första dagarna var han otroligt tjurig men nu har han börjat fatta - eller kanske rättare sagt acceptera, för svårt att fatta har han verkligen inte men han är minst lika enveten som jag och släpper inte en åsikt han har i första taget. I övrigt har den killen börjat få ordning på sin kontroll-noja och driver 100 meter spikrakt utan ett kommando. Han är så otroligt begåvad - all träning med honom handlar bara om att han ska släppa in mig i sitt huvud.

torsdag 8 april 2010

Sapp har börjat träna


Bara dåliga foton tagna med vänster hand med mobilen samtidigt som jag försöker ha koll på Sapps lina. Det kommer något bättre när jag kan få hjälp av någon som håller i en riktig kamera.

Vecka 2 i Sapps nya liv inledde jag hans utbildning till vallhund. Oj vad han växer! Och riktigt fint tryck under tassarna har han, så som jag gillar. Vi började inne i en box med ungtackor och fortsatte sedan ut på en rastgård, och ikväll har vi varit ute och drivit omkring får på öppet fält (allt givetvis i lina). Än så länge använder jag inga kommandon men han börjar ha sådan koll på läget att det snart är meningsfullt att introducera "ligg" och därefter också släppa upp honom till kl 12 ibland.

Han håller för förvånansvärt långa träningspass trots att han fortfarande är kvar i många valpaktiga beteenden i livet i övrigt. Han undersöker världen frenetiskt på samma lite impulsstyrda sätt som en valp, och vissa andra "vuxensaker" fattar han inte heller. T ex verkar han tycka att det skulle vara tryggt att sova i en hög med en annan hund inne i kojorna i hundgården och följer gång på gång med när någon annan hund går in - och samma visa varenda gång, att han åker på storstryk utan att fatta varför. Men han växer nästan en "valpvecka" per dag så om några månader kommer han att vara uppe i sin riktiga ålder!

Han har äntligen lärt sig att bajsa utanför hundgården, och det var skönt för jag gillar inte att mocka hundskit. Men hela första veckan hade han stora bekymmer med att han blev nödig när vi var ute men inte vågade sätta sig. Jag har också gött upp honom 1,5 kg så nu väger han 17,5 och ser skaplig ut, och han hetsäter inte riktigt lika galet när maten serveras.

Sapp har också påmint mig om vad som krävs för att en hund ska kunna känna tillit och lyda. Han är mycket naturlydig och super på positiv inkallning, men om han hör att jag är det minsta hård i rösten (t ex för att det kommer en bil om vi ska korsa en väg) så blir han rädd och springer åt andra hållet för då signalerar jag fara istället för trygghet. Det blir bra att jag måste lära mig att kontrollera min röst bättre. Han är fortfarande väldigt vaksam på allt runtomkring men visar allt mindre rädsla och flyktbeteende. Han är inte rädd för andra människor så länge de inte bryr sig om honom.

Och så är han väldigt charmig!