Kontroll 2

Ty Nant Kep - en hund som vid ett års ålder vägrade träna och bara ville hämta djur men som med en "flanktillåtande" träning blev en utmärkt drivare och vi placerade oss sjua i SM-finalen när han precis fyllt tre.

Tillbaka till frågan om våra vallhundars kontrollbehov, vilket jag ser att det nu är en hel månad sedan jag utlovade, och den här gången handlar det om att inte ställa krav på drivningsarbetet för tidigt i grundträningen.

Uppfödningen av Border Collie har kommit att ske mer och mer på grundval av tävlingsmeriter, och därför är många hundar idag mjuka, lättpåverkade och flankerande till arbetssättet - detta har både för- och nackdelar men oavsett hur vi värderar egenskaperna behöver vi anpassa träningen till det. Att få hunden att växa i självförtroende och i förtroendet för oss som förare blir både effektivare och bättre om vi bygger det på hundens naturliga och medfödda anlag. Ju mer vi respekterar den enskilda hundens natur, desto mer kan vi få ut av den i allt. Tidig drivningsträning, har blivit lite av ett mode, men tyvärr leder det ofta till en hund som inte längre är riktigt PÅ när det gäller träning och lätt kan börja gäspa och äta fårskit. Och ju mer oerfaren föraren är desto större är risken.

Först av allt, för att ingen ska bli förvirrad, vill jag tala om att jag med drivning menar både det arbete som hunden gör när den driver djur till oss och när den driver djur från oss. Ibland får jag kursdeltagare som har fått lära sig olika termer för detta, men jag ser det inte så. Och det är inte bara en fråga om att märka ord, utan det får också stor betydelse för hur jag tränar olika hundar. En hund som inte kan göra en välbalanserad framdrivning till föraren i ett hämt (utan som bara följer efter fåren) kan sällan flytta och korrekt balansera djur självständigt (alltså oberoende av var föraren befinner sig). Det här hänger ihop mer än man lite snabbt tänker sig.

Även om man till vardags och i annan träning har en lydig och samarbetsvillig hund så blir man lätt som oerfaren vallhundsförare betraktad av sin hund som ett problem som är i vägen när hunden vill skaffa sig kontroll på djuren. För föraren gäller att så fort som möjligt ta sig ur den situationen och istället bli någon som hunden uppfattar som en medhjälpare, och ännu längre fram i träningen som en värdig verksamhetsledare. För både föraren och hunden är det lättare att komma fram till det läget i flankingarbetet.

Några tips som jag själv praktiserar och som snabbt brukar ge resultatet en lugn hund som vill och vågar flytta djur:

• Träna flanker i små och "välstängslade" utrymmen även om hunden klarar att hålla kvar djur på ett öppet fält. Resultatet av en flank i nybörjarträningen ska alltid bli ökad kontroll - inte en jakt på kontroll av djur som hela tiden försöker slippa att bli kontrollerade.
• Tryck inte ut hunden - i takt med att den upplever att den har kontroll kommer den att hitta ett naturligt avstånd själv. Justeringar av det tar jag senare i träningen.
• Rikta inte ilska mot hunden även om den är för tajt eller gör rusningar vid t ex "hot spotar" - det tar bort fokus från vallningen och gör hunden mer stressad vilket ger ännu fler felbeteenden. Behöver man reglera hundens beteende mot fåren ska man leta efter andra sätt än ilska mot hunden.
• Lägg inte hunden i tid och otid. Om den inte själv börjar dra ner på tempot och utöka avståndet så är det antagligen du själv som gör något fel.
• Låt hunden praktisera headingbeteendet på nära håll (t ex i en 25:a eller liknande), ofta, och hjälp den att greppa djuren i samband med att den börjar driva dem mot dig - det är ytterst viktigt att den inte släpper kontrollen bakom djuren och rusar ut på en flank, eller att den jagar fram fåren eller bara följer efter dem i deras tempo. 
• Prata alltid lugnande när hunden kommer till upptaget även om den hade med sig för mycket fart och var lite tajt. När hunden inte längre är osäker på kontrollen på andra sidan djuren kommer upphetsade och obalanserade rörelser att försvinna. Finjusteringar får vänta till längre fram i träningen Blir du arg på hunden kommer kl 12 att bli ett jobbigt ställe där den är spänd och ofta beter sig felaktigt.

Plötsligt - och ofta rätt snart efter att hunden börjat visa harmoniska flanker - får du se din hund börja göra spontana upptag mot djuren och fokusera in mot dem på fler ställen än kl 12. Då är den färdig att ta till sig drivningsträning. Men så länge den är för vid eller för tajt eller hetsig eller seg så har den inte hittat korrekt kontroll, och då kan den inte heller lära sig att driva.

När drivningsövningarna så småningom flyttar ut på mer öppna fält så inled träningspassen med uppvärmning med flankerande övningar både ur och i balans.

Observera också att tipsen ovan INTE betyder att man
- låter hunden göra vad den vill
- låter den varva både förare och får
- låter den stressa fåren
- låter den "glida" i drivningsträningen

Nästa inlägg i serien "kontroll" kommer att handla om att lära hunden att hantera drag.