Inte bara hundar utan även vi människor är lite beroende av belöningar för att hålla motorn igång. Jag kan inte påstå att det är belöning i form av stora inkomster som håller lektionsverksamheten igång - då får man bli lite bättre på att ta bra betalt och sluta i tid än vad jag är - men det är ju skithäftig belöning när pusselbitarna faller på plats och det börjar funka för eleverna.
Ett litet exempel på sådan belöning är SMS-meddelandena senaste dygnet mellan mig och eleven G med hunden D. När vi började i somras hade G noll i självförtroende och D var full av spänningar och sprängkraft. Nu har båda två självförtroende och förtroende för varandra och då låter det istället så här när vi SMSar:
G: Hej Lena. Vill bara berätta att D idag har förstått vilket avstånd han behöver till våra ulldamer för att matte inte ska behöva springa ikapp dem-:). Vi båda vill tacka. Om du har ork och tid lektion på fredag eller på lördag eftermiddag. Må gott!
Jag: Jag tycker inte det låter som att ni är i jättebehov av lektion, men ni är givetvis välkomna, lördag i så fall.
G: Då fortsätter vi filandet här hemma ett tag till. Men har du räknat med mig så kommer vi.
Jag: Det är lugnt! Hör av er när ni känner för det.
G: Japp. Idag har gått promenad med D bakom, fåren i mitten och jag före nästan hela tiden - det går framåt. Är det något jag ska tänka på?
Jag: Glöm inte att växla om drivningsövningarna m cirkelträning ur balans. Tänj på gränserna både i tid och svårighetsgrad men sluta innan det skiter sig.
Ja visst är det tungt nu när det är mörkt under så stor del av dygnet:( Lite snö gör det ju ljusare men med detta väder kan man ju träna desto mer;) Jag o Anja åker till Åsa på torsdag med hundarna för att hälsa på o valla. Ska bli kul!! Hoppas att jag o Bits kan visa oss från vår braiga sida som ibland finns;)
SvaraRaderaHa det bra,
Anna-Lena
ps. Bits har också visat att hon börjar förstå att hålla ut o avstånd till fåren:)