tisdag 24 augusti 2010
Sapp är på ko-träning
Ni undrar förstås vad det blivit av Sapp? Han fortsatte att utvecklas både som individ, hund och vallhund. När han kom hit i våras och var rädd för allt så hade jag en lina på honom för att han inte skulle kunna fly. Ett tag i somras fick jag sätta på linan igen - men den här gången för att han började ta för sig och jag behövde kunna tillrättavisa honom. Han har ett lite speciellt sätt att lära, och det som funkar bäst är att på ett rätt handfast sätt visa honom hur man vill ha det. Han klarar visserligen av en tillrättavisning bra mentalt numera, men han lär sig inget av den - troligen för att det händer så väldigt mycket inne i hans huvud om man säger till.
I somras var han också med Anna och Xanté på några små weekend-utflykter när Anna skulle tävla agility med Xanté. Han fick lära sig bo inomhus i lägenhet och fungera i helt nya miljöer med mycket mer händelser än det lugna livet här på gården. Han växte jättemycket av de här utflykterna och kom tillbaka och tyckte att han var en riktig "Allan". Han och Seth var heljobbiga under några veckor och gick inte att ha i samma hundgård när Sapp försökte vara Allan och Seth bryskt påminde honom om att han är ett kryp som ska vara glad att han inte blir dödad.
Sapp är en speciell hund som verkligen nästlat sig in i mitt hjärta, men det jag kunde göra för honom är jag i stort sett klar med och det börjar vara dags att försöka plantera ut honom i ett nytt liv, ett liv med arbete och där han behövs och får uppskattning. Därför flyttade han för två veckor sedan hem till Ko-Louise som bor två mil från mig för att utbilda sig till lagårdsarbetare, för det finns det verkligen efterfrågan på. Det värsta är bara att han inte riktigt ser nötkreaturen som vallningsobjekt. Louise berättar att han är helt orädd och med sitt stora lugn skulle kunna göra jobbet perfekt - om han bara förstod att det var något att jobba med. Fotot har jag knyckt från Louises hemsida där ni kan läsa mer. Louise har blivit lika störtförtjust i honom som jag, så tillsammans ska vi nog ändå kunna hitta ett liv åt Sapp.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar