Tvååker - Seth hittade formen och Zack flippade ur

Tiden rusar så här års... Förra helgen var vi i alla fall i Tvååker och tävlade, IK2 för Seth och IK1 för Zack.

Första gången som jag tävlade två dagar på samma ställe med Seth, och det var precis vad han behövde. Hans problem är att han plockar fram ett överdrivet kontrollbehov när han kommer bort och är på långa avstånd från mig, det går sååå sakta och han vaktar varje steg i driven när han kommer en bit över 100 meter från mig. Han missbedömer också fortfarande hämtavståndet där hans muskelminne från IK1 fortfarande ligger ytligt och säger honom att djuren ska finnas efter ca 150 meter. Första dagen hann vi p g a lågt tempo varken med delning eller fålla men han kändes fin så jag bestämde mig för att nästa dag köra på honom i full fart och inte krångla med grindhål och annat som kan få honom att börja fundera. Jag körde runt honom utan ett enda stopp före delningsringen och det gick super, kändes störtskönt att köra honom och vi landade på 72 poäng trots att djuren glidit precis utanför alla tre grindparen (5 djur i flocken ger 15 poäng bort för de missade grindarna).

Zack hade gått jättebra i träningen i veckan före tävlingen och jag hade förväntningar på att han skulle kunna gå två skapliga rundor. Men han var inte min hund kan man säga. Jag säger inte ens att han var olydig för jag tror inte att jag fanns i hans medvetande. Han var minst lika speedad som när han kom till mig för fem månader sedan, med den skillnaden att han då åtminstone var lite låg och osäker - nu var han rätt hög på sig själv! Visst har man stått på en tävlingsbana och känt att man inte har hunden med sig, men det här hade jag verkligen inte upplevt tidigare - skönt när sådant händer att han åtminstone inte är ful mot fåren, för det har han aldrig varit i hur spända lägen som helst. Japp, i alla fall bara att gå ut på banan och etablera kontakt med sin hund och plocka hem den från yttre rymden! Fortsättning följer i ett nytt inlägg, men nu måste jag jobba lite.

Här är också en liten filmsnutt från i lördags. Jag var tvungen att flytta tre egensinniga baggar av varsin ras: herr texel, herr suffolk och herr finull. Herr S och F kan ränna helt galet och springa ner vad som helst medan herr T är som texelbaggar brukar vara och inte klarar att flytta sig för en hund ö h t. Om jag inte har tillgång till Seths hjälp så brukar jag faktiskt ta upp baggarna på en vagn istället för att gå med dem kring byggnader och maskiner (växthuset t ex!) för att skaderisken är för stor att flytta dem med någon av de andra hundarna. Are var ute med sin nya kamera som skulle ha ett s k "dynamiskt fokus" han ville prova, och där dök jag, Seth och baggarna upp som lämpligt objekt. Are fick inte kläm på det "dynamiska fokuset" så lite epilepsivarning är det på filmen.