Senaste veckorna så har sakta-kommandot uppsökt mig hur många gånger som helst genom frågor från vänner och elever, på kurser m m. Därför blir det nu några rader om hur jag tänker kring dels användningen av ett kommando med innebörden "gå långsammare", dels vad som krävs för att lära in det.
Rent teoretiskt kan man säga att en hund som är tränad till att vara välbalanserad (känna av rätt tempo, avstånd och position i förhållande till den arbetsuppgift den fått) inte ska behöva ett sakta-kommando. Men i verkligheten uppstår alltid situationer som får hunden att förivra sig och knappa in på avståndet till fåren. Behovet av ett sakta-kommando kan också vara konstitutionellt betingat, t ex långa ben, naturligt intensivt rörelsemönster etc. Därför är det bra att ha ett effektivt kommando som omedelbart tar ner hunden till halva tempot, inte för att korrigera en hund som alltid går för fort utan för att ha ett kommando att ta till när det verkligen behövs.
Ofta är sakta-kommandot ett frustrerat försök att dämpa en hund som inte tränats att känna igen ett balanserat avstånd till djuren. I sin tur beror det ofta på att den inte till fullo respekterar förarens roll som verksamhetsledare i jobbet, eller så litar den inte på förarens förmåga att läsa djuren. Hunden drivs då att skaffa sig kontroll över flocken på sitt eget sätt, vilket ofta är att komma närmare djuren. I hundens uppfattning av situationen håller den på med en insats för att se till att inte djuren försvinner.
I människans ögon är hunden istället olydig och ur hand, respektlös. Och det är den, men det måste åtgärdas på ett annat sätt än att ilsket ropa SSSAAAKTAA. Det leder bara till att hunden uppfattar att vi är missnöjda, den dämpar sig och följaktligen går det lite långsammare några meter så länge som den känner sig pressad av förarens ilska. Sedan tar kontrollbehovet över igen, tempot ökar och föraren (som trodde att hunden gick långsammare för att den förstod kommandot) ropar ännu mer frustrerad och arg SAKTA SAA JAG.
Den andra vanliga metoden att få hunden att gå lite långsammare är att lite mer behärskat försöka pressa hunden att gå sakta, t ex rätt vanligt att hela tiden stå och säga "du, duuu, du...". Det leder ju ofta till att hunden dämpas lite och därför rör sig långsammare, men det leder inte till att hunden medvetet går långsammare för att hålla avståndet till djuren (vilket föraren ofta förleds att tro).
Saker i träningen måste ske i rätt ordning. Det är inte svårt att med en lina (går även utan djur) rent tekniskt lära in ett kommando som betyder "gå ner till halva farten". I den träningen ingår också att öka upp hundens tempo - det måste den kunna utan att tappa huvudet, och det hjälper den att förstå att kommando för långsammare och snabbare verkligen handlar om tempot och inte om att husse eller matte är arg. Men att börja med den kommandoinlärning är inte rätt ordning. Det är helt meningslöst att lära in kommandon för olika tempo innan hunden är trygg och bekväm med att ligga bakom djuren i jämn fart och avstånd, länge och långt. Och det är inte alltid en kvickfix-träning utan det kan ta några mil med en del hundar (och med andra räcker det med någon enstaka kilometer). Själv tycker jag att det är bra att ha en 30-meterslina på marken efter hunden för att slippa använda några som helst kommandon - bara trampar till lite snabbt på den så fort som hunden ökar mot djuren eller försöker lösa sitt kontrollbehov med en flank. Under den här träningen lägger jag inte in sakta-kommandot när jag trampar på linan, utan det här gåendet har bara som syfte att få hunden bekväm med sin kontroll under drivning. För träningen behövs djur som villigt flyttar sig för hund men inte försöker fly - om hunden stannar ska djuren stanna, om hunden går fort ska djuren gå fort.
När hunden är bekväm med att kontrollera djur bakifrån är det bara att rent tekniskt lära in kommandon för att sakta in och öka tempot, och det är lika lätt som all annan kommandoinlärning med en Border Collie; gjort på ett träningstillfälle och befäst på de två följande. Om någon tycker att kommandoinlärningen tar längre tid så är det som regel förarbetet som det brister i.(Och hur vanligt är inte det med hundar som sägs vara dåliga på höger och vänster?)
Nu sticker jag till Gotland och håller kurs över helgen. Blir trevligt att träffa alla duktiga och trevliga öbor igen - deras tävlingsdatum har inte funkat för mig på länge så det är nog två år sedan jag senast träffade folket där.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar