Vi slapp snön men marken har frusit till ett knaggligt hårt underlag och är helfarlig för tassar och ledband så vad kan passa bättre än att fila på detaljer i lugnt tempo i en rastgård? Lucky t ex har jag ännu inte tränat in något "stand" (stå) på. Men det är han färdig för nu, så häromdagen blev han introducerad för konceptet. Den lilla filmen är från träningspass fyra igår på förmiddagen.
Jag är inte säker på att alla menar samma sak med "stand", så därför ska jag först tala om vad jag vill se hunden göra och när jag tycker det är läge att använda kommandot.
Ofta när man hör någon hojta "stand" åt sin hund på tävling ser det ut som att det betyder "inte så fort". Kanske är det meningen att hunden ska stanna stående, men att den är olydig. Men ännu troligare är nog att hunden inte förstått kommandot, för det är inte okomplicerat. Jag har också sett allt fler börja unghundsträningen med att använda "stand" för att slippa forcera fram ett läggande, och visst kan man då se att hunden hejdar sig och kanske t o m stannar till - men det tror jag inte beror på att hunden förstått att det är ett kommando och att det betyder någon väldigt speciellt. Nej, den hejdar sig för att föraren låter bestämd eller arg. Men människor är ju väldigt taggade på ord och låter sig gärna luras av att hunden reagerar - och det är därför man ofta ser hundar som bara svarar med att sakta in när "stand" sedan används som kommando i utmanande sammanhang som tävling eller arbete på springiga djur.
Det jag vill se hos hunden när den får ett "stand" är att den fryser i ett "pointer-stående" där den inte slår av någonting på tryck eller ändrar fokus. De typiska tillfällena på tävling för att använda det är när man vill att hunden ska passa riktning (t ex skicka upp den en bit på flanken vid en grindöppning där det är drag för att inget av fåren ska gå utanför) eller förhindra utbrytning (t ex vid en fålla eller tratt där det väger mellan om fåren ska försöka dra utanför eller gå igenom). Det är också användbart om man vill hjälpa hunden att lugna ner sig själv eller tempot (t ex i en framdrivning som går för fort) - om hunden verkligen kan kommandot så blir resultatet bättre än om man lägger hunden, men om hunden inte kan det så tycker jag att "ligg" fungerar bättre för hunden. Hela första tävlingssäsongen med en hund så kör jag "ligg" i alla lägen.
Rent inlärningsmässigt tycker jag att det är lättare att få en bra förståelse för kommandot (så som jag vill att det ska fungera) om hunden har ett bra "ligg", dvs viker benen, "slår av" men är öppet fokuserad på djuren och på vad jag ska be den göra. Jag vill inte ha kvar någon konflikt mellan mig och hunden om "ligg" när jag börjar lära in "stand".
Jag tycker också att behovet av ett stand-kommando är olika stort hos olika hundar. På Lucky kommer jag att ha stor nytta av det eftersom han - numera-;) - "slår av" väldigt effektivt på ett "ligg" och lätt börjar "tänka" flank. Jag ser redan efter några träningspass med "stand" att han bättre behåller fokus in mot djuren. Eftersom Mae inte heller har något "stand" så började jag med henne också samtidigt som med Lucky häromdagen, men insåg efter första passet hur fånigt det var. Hon väljer "stand" själv när det behövs så varför ska jag lägga mig i hennes arbetssätt? Seth har jag heller aldrig tränat in något "stand" på av samma skäl - en typ av "naturhundar" som man får köra på annat sätt.
Rastgården är 18 x 10 meter, alltså rätt långsmal och därmed utmanande på hundarnas förutseende. När jag jobbat med Luckys "stand" har jag därför styrt upp på ett sätt som jag inte kunde göra med en kamera i ena handen, ett öga på displayen, ett halvt på Lucky och ett halvt på fåren samtidigt som jag skulle se till att inte bli påsprungen. I alla fall visar den lite hur vi nöter på "pointerfrysningen" - och ibland gör han den riktigt bra.
Sarek har blivit duktig på "stand", men han lyfter ofta huvudet och släpper trycket när han stannar. Gör det så mycket? Får han motstånd släpper han inte trycket. Tror du att det kommer mer av sig självt senare, eller är det någonting man ska jobba för att ändra? Jag satte ihop en liten video: http://youtu.be/qOmw7sNaByg
SvaraRaderaIntressant! Han gör det verkligen regelbundet vid varje "stand", och det ser ut som att han tar det lite som ett "that'll do", alltså "ska vi sluta nu?".
RaderaDet är ju lite svårt att säga hur mycket han släpper mentalt när han gör så, men jag skulle vara lite nervös för att ge honom ett "stand" vid en fållöppning om där står tackor som allvarligt överväger att hoppa över hunden och sticka.
Som sagt så har vi ju som förare olika målsättningar och förväntningar på kommandon, men jag själv skulle inte vara nöjd med att han gör så. Jag tycker att en stor del av poängen med kommandot är att hunden behåller fokus framåt och tryck på ett sätt som jag inte vill att den ska göra när jag lägger den. Sarek lägger sig men förblir stående, om du hänger med på hur jag menar.
Om Thomas vill göra något åt saken så skulle jag backa bandet lite. På filmklippet används kommandot i flygande fart - jätteduktigt av Sarek - men det är nog lite det som skapar felbeteendet. Han blir bromsad och avbruten av kommandot, lyder fint men blir lite störd och tappar lite. När jag lär in kommandot så ser jag till att det går långsamt och att det finns både lite motstånd och drag, dvs att situationen i sig kräver koncentration. Om man inte har möjlighet att skapa det kan man sätta upp en rätt smal korridor av koner och bestämma sig för att driva fåren i den gatan - då måste tempot ner och koncentrationen upp på både hund och förare. På filmklippet ser det ut som att det får bära iväg lite var som helst, och det kräver ju ingenting. När tassarna springer iväg så hinner inte huvudet riktigt med. Givetvis ska en färdigtränad hund kunna ta ett "stand" i fart och samtidigt behålla fokus, men jag tror inte att beteendet blir bättre bara för att Sarek tränas mer på samma sätt. Det vill till en liten kvalitetsförändring också.
Om inte lägre tempo och lite drag räcker för att få Sarek att behålla fullt fokus, så skulle jag sätta på ett koppel och lägga "hands on".
Takk for tips, jeg skal teste litt i situasjoner der han får mer motstand fra fåren.
SvaraRaderaSpännande. Berätta gärna hur det går.
RaderaHej kul att se (av ens om är avundsjuk på barmarken )
SvaraRaderaJag tänker lite som Lena att man i början av inlärningen , säger ordet när det är naturligt för hunden att stoppa.Annars kan det bli en konflikt i hunden och varje gång den lyckas ta några steg så har man missat målet. Sen tror jag att man ska låta lite svagare och mer "spännande" , samt ge framåt-kommande snabbare just på en sån hund som liksom stänger av lite.
Han ser fin ut annars
hälsn Eva Hallberg
Ja Eva, Sarek är jättefin! Den här grejen är inte lik honom.
RaderaJag vet inte heller hur Sarek har lärts "stand", men Thomas brukar vara klok och när det gäller hundträning i största allmänhet kan han mycket mer än både du och jag-;). Det ligger i alla fall en hel del i det du säger.
Själv brukar jag vara mer handgriplig och lär in det under mycket kontrollerade former med ett koppel på i en 25:a eller rastgård, och för varje "stand" så tar jag i hunden, en hand under bröstkorgen och en i motsatt ljumske, och håller så tills hunden slappnar av stående - pratar vänligt men brukar inte säga "bra" för det leder till att hunden börjar gå eftersom det är det den har i huvudet. Sedan ger jag nytt "fram".
Det har ikke blitt noe mer trening for nå kom snøen tilbake og jeg har hatt for mye å gjøre. Men det er ikke mer snø enn at vi kanskje tar ut noen dyr og trener en dag.
RaderaJeg lærte inn stand i line som gikk under magen under fösning. Våre dyr har vært ganske lettflyttede, så han har kanskje ikke behøvd å konsentrere seg så mye.
Tanken med å lære inn stå er at han hadde begynt å legge seg spontant i stedet for å tilpasse sitt tempo og trykk. Det tok ikke lang tid før han begynte å stoppe opp noen sekunder spontant for å lugne ned fåren.
Men kanskje jeg har gått for fort fram siden han er blitt så lettlært og vil være til lags?
Ja, du är det på spåret tror jag. Det kan kanske bara räcka med att du inte kör kommandot i full fart. Du kommer ju inte heller att vara så nöjd om ett tag om det är så att du måste säga "stand" istället för att han reglerar avstånd och tempo själv. Testa ett tag med att inte alls använda det som fartdämpare utan enbart för att passa och parera. Ett bra ställe att börja på är inne i fårhuset ("10:an"!) - jag är nästan helt säker på att han kommer att göra rätt där inne om du använder det för att ställa upp fåren inne i ett hörn. När han alltid gör 100 % rätt där så kan du säkert testa ute igen (men inte som fartdämpare på ett bra tag ännu).
RaderaPrecis, förarbalansläge nära föraren var jättesvårt för Rhy. Kevin var den som till slut med press fick honom o förstå/acceptera det. Standet har gjort Rhy mycket mer avslppnad både i upptag och tex delning eller fålla.
SvaraRaderaAnja
Haha... ja då kan ju hunden det - då handlar det "bara" om att den inte ska gå in i sig själv och sin egen förträffliga värld utan att verkligen internalisera det man lärt den-;).
Radera