Zack godkänd vallhund, och förlåt mig...

Undrar ni var jag har varit? Ja, tränar hund kan ni ju alltid veta så länge jag står på benen, men jag har också haft lamningar i tre veckor, sista vårbruket och vallskörd, Maja har tagit studenten o huset fullt av släkt o vänner - plus en del arbete av det slag som drar in lite mer rejält för brödfödan. Nybörjarkursen i vallning är slut, men fortsättningskursen har några gånger kvar plus en hel del andra elever - roligt alltihopa men tar tid. Har hela juni också en kraftfull tvååring från Hälsingland på träning, och han kräver ett rejält träningspass om dagen.

Hur som helst, igår var det dags för en semesterdag för då arrangerade Blekinge Vallhundsklubb VP o IK1 i Agunnaryd hos Eva E. Inga gratispoäng där inte, men fina djur som omedelbart visade om hunden gjorde fel. Zack är därmed Godkänd Vallhund på 80 p. Har inte varit borta och tränat med honom utom på kursen i Danmark, så lite kontrollnoja och överarbetning blev det i den nya miljön med rätt mycket drag och snabba ungtackor av finull.

När han kom till mig för tre månader sedan bestämde jag mig för att göra om hans grundträning från grunden, så med tanke på det var han jättefin. Zack var en ruschig kommandogalning som sprang så det brann under tassarna när jag fick honom. Framför allt var han tränad på ett sätt så att han inte kunde hitta "balansen", och balans är helt centralt i hur jag tänker när jag tränar - och all min grundträning går ut på att få hunden att hitta de balanserade lägena själv. På det stora hela kändes han väldigt fin igår, men föll några gånger tillbaka i de gamla dåliga vanorna att svara på springiga djur med att själv bli snabbare och tajtare. Men de flesta poängen vi tappade försvann för att jag är så ovan vid att gå före hunden på en tävlingsbana, så det blev självständig drivning även genom lilla grindhålet och djuren slank precis utanför, och sedan hann jag inte fram till fållan innan fåren var där så det blev lite trixande i dragigt läge innan vi hade fått fåren till fållöppningen.

Det söta fåret bredvid diplomet får man när man blir Godkänd Vallhund på Blekinge VKs VP. Bland alla mysiga och duktiga medlemmar vi har i klubben så finns en Anna Gerhardsson som tovar dessa får och förser dem med ett litet halsband med minnestext på.

Men sedan kommer vi till det här som jag har bett Zack om ursäkt för... Hade anmält honom till IK1-tävlingen också. Det var gjort med en klackspark eftersom jag egentligen bara skulle tävla med Seth, så det låg ingen prestationsnoja över det beslutet. Den här starten var han inte alls så spänd utan allt gick mycket bättre än på VP:t. Bara en poäng bort på utgången och inget bort på upptaget, missad framdrivningsgrind med någon meter så där rök en del poäng men snygg drivning med bara 1 poäng bort (och han tar varenda flankingkommando ur balans RÄTT!). Bara 2 poäng bort på delningen - inte illa med tanke på att han vägrade dela för en månad sedan. Men sedan kommer vi till fållan... djuren visar tydligt att de inte vill dit och Zack börjar kännas "tajt" och jag kände att jag nog skulle behöva bli arg. Jag ser att han är trött - inte flåsig utan mentalt trött - min egen kontrollnoja och tävlingsinstinkt får mig att säga till domaren "jag bryter". Och sedan när jag får protokollet vid prisutdelningen så inser jag med en smäll i skallen att han troligen hade haft både förstapris och en av dagens bättre placeringar om jag låtit bli att bryta. Men jag är sådan kontrollgalning så när jag känner att jag inte har hunden till 100 % i hand på tävling så bryter jag alldeles för lätt, har gjort det förr rätt många gånger så det är ett väl inlärt flyktbeteende! Eva har skällt ut mig för det innan, och med rätta gjorde hon det igår också!

Anyhow! Zack bryr sig inte, och nästa torsdag är det ny IK1 i Agunnaryd, och då ska jag inte bryta i onödan.