Tävlingsrunda i Skåne

Tillbaka efter två dagars tävling i Skåne. Kort sammanfattning: Seth har gått dåligt på IK2 och Zack har gått bra på IK1.

Seth har gått tre IK2-tävlingar i och med den här utflykten och alla tre gångerna har han sökt sig innåt istället för utåt på fältet i utgången, så där lite unghundsängsligt i tron att man snabbare kommer fram till djuren genom att inte springa för långt. Ingen av de här två tävlingarna tog han omdirigeringskommandona tillräckligt, och på fältet i Maglarp ledde en för tajt utgång snart till att hunden hade skurit linjen - och då hjälper det inte att han slår ut jättefint när han väl får syn på fåren. Men han hade gjort ett mycket fint upptag när han väl kom dit sa de som jobbade i utställningen, och det är ju Seths grej så det är jag helt trygg med. I Andrarum för tio dagar sedan hade han en bra drivning men på båda de här tävlingarna har flankerna under drivning varit skit. Han är ju en mästare på att detaljstyra djur genom att bara vrida lite på huvudet eller bogen, men nu tog han i och flankade alldeles för stort, "släppte" kontakten med djuren och sedan blev det för intensivt när han var tillbaka i kontaktzonen - detta leder ofelbart till att man måste ägna mycket kraft åt att korrigera linjefel som man själv skapat - han har blivit uppenbart störd i arbetet av att få flankingkommandon under drivningen, varit lydig och gjort som jag visslat men tappat kontakten med djuren. Jag tror det handlar om osäkerhet för när vi är framme vid närarbetet i delning och fålla/tratt så blir han vanliga coola Seth och vi spikar full poäng. Jag måste också träna Seth på att knata runt en stor bana i lite högre tempo. Seth går med djuren, och av de tre IK2-tävlingar han avverkat nu så har vi tappat 8-10 poäng för att tiden gått ut när djuren varit på väg in i fållan/tratten. Jag avslutade vår tävlingsutflykt med att efteranmäla honom till samma IK1 som Zack skulle gå för att ha lättare att korrigera de fel jag sett i IK2 - även nu gick han ut för tajt eftersom han inte visste var djuren var, fast nu på IK1-avstånd tog han omdirigeringen klockrent (men det kostade massor av poäng). Sedan kunde jag stå kvar vid posten och vissla runt honom hur lugnt som helst - däremot gjorde jag en felbedömning av linjen (det regnade på tvären och grindarna blåste omkull) och fick göra panikräddning vid båda grindarna, men det var ju inte Seths fel.

Zack har gått två IK1 under de här dagarna och har känts bra, fina rörelser och ett öppet öra åt mig även om det inte var många poäng kvar första dagen. Då hade jag tagit det dåliga beslutet att stå kvar vid posten istället för att gå med en bit i triangeln. Fåren var rätt knepiga genom att vara först jättetröga, och sedan när när de väl svarade på hundens signaler blev de lika springiga som de innan varit tröga. Detta lockade upp Zack i höga hastigheter på flankerna och det klarade varken han eller jag att hantera - jag borde som sagt gått med honom i triangeln. (Jag som börjat tänka här hemma att jag tränat honom till lite väl mycket eye, tar tillbaka det haha...) Tiden ute i delningen för det var verkligen inga får som hade förtroende att stå still för honom - och för den delen så var han inte själv inne på det spåret utan tyckte att det var klart läge för att hålla dem väl samlade och kontrollerade. Nästa tävling i Maglarp hade jag därför bestämt att jag skulle öka säkerheten genom att gå med i triangeln samt genom att lägga in några "lay down" också istället för att köra honom med bara framåt- och flankingkommandon. Det gjorde susen och jag var jättenöjd med honom - han gick med djuren, väldigt lagom flanker i drivningen och inte ett enda fel på höger- och vänstervisslorna. Antagligen hade han någon liten böj på framdrivningen som jag inte såg för domaren hade dragit tre poäng på momentet, men när fårens huvud dök upp över backkrönet (de förare som var lite längre kunde se fårens huvuden hela framdrivningen) så kom de så lugnt och när sedan Zack dök upp några sekunder senare så låg han och tryckte helt rätt på ena flanken får att ta dem rakt till mig. Sista benet i triangeln mot delningsringen var det mycket starkt drag ner mot fållan med de begagnade djuren (nästan hälften av ekipagen bröt den här tävlingen och det var p g a att detta drag blev ohanterligt) men även där låg han helt rätt och tryckte och drev utan att behöva en massa kommandohjälp. Jag började känna vittring på en bra placering och några välkomna poäng till Unghundscupen, MEN - nej dessa flyktbenägna djur hade Zack inga planer på att dela! Han vägrade komma in på två klockrena öppningar som jag gav honom - efter andra vägran sprang jag mot honom och gav honom en rejäl utskällning så tredje öppningen tog han snyggt och kontrollerat. Men givetvis hade han rätt - de två djur som han inte jobbade på skenade ner mot utsläppsfållan - och eftersom jag insåg hur viktigt det var att han inte skulle få rätt efter uppgörelsen mellan oss i delningen så chansade jag vilt och skickade honom på ett look back som han tog perfekt - och precis innan rymlingarna skulle rusa genom flexinätet in till de andra fåren så hinner han in emellan, plockar upp dem kolugnt och tar sedan hela flocken på ett suveränt sätt rakt genom tratten - full poäng på det. Jag var fantastiskt nöjd med hans arbete och jättefina kontakt med mig hela rundan, men tyvärr räckte poängen efter delningsvägran bara till en sjätteplats och fem poäng till Unghundscupen.

Ni som följer den här bloggen minns säkert att det var mycket tålamodsprövande att lära Zack delning tidigare i somras. Nu hade han haft vila från delningsträningen några veckor och bara tränat drivning av stora tunga flockar, men till nästa tävling för Zack 6-7 augusti så ska delningen sitta som en smäck igen! Vi har hela augusti på oss innan resan till Unghundscupen behöver ges upp.