En bunt foton på hundar jag haft får illustrera dagens inlägg. De ser ju alla rätt stilfulla ut på fotona med koncentration rakt mot djuren, en typ av hund som ofta utnämns till "drivare". Men det är mycket stor kvalitetsskillnad på dem när det gäller drivegenskaper.
Det är ju lite populärt att säga att man har en hund som driver bra. Det används lite på samma sätt som en statusuppdatering på Facebook. Men vad menar man då?
Ofta tycker jag att det sägs för att göra klart att hunden inte är en flankig mespropp som bara vill stoppa. Men hur är det med det egentligen?
"Fantastiska drivningsegenskaper" säger många om hundar som har ett väldigt välbalanserat, stilfullt och fokuserat sätt att gå mot djuren. Men jag har börjat fråga mig om dessa hundar alltid är så bra drivare. På något sätt verkar det välbalanserade närmandet rakt mot djuren ofta vara korrelerat med för mycket djurkänsla eller ett stort kontrollbehov. Det gör en del hundar spända när de kommit en bit på väg med djuren, de slutar vara effektiva bakom djuren och allt mer av deras mentala energi ligger framför djuren (även om hunden fortfarande ligger bakom).
"Good follower", bra följare, säger engelsmännen ibland om hundar som har lätt för att ligga kvar bakom djuren utan att besväras av förutseende och kontrollbehov. Ofta tycker jag att den typen av hundar också är betydligt lättare att flytta i sidled under långa drivningar eftersom de inte har ett så eget uttalat mål. Det är mera jobbet i sig som är målet för dem. Jag menar alltså inte harmlösa hundar som inte har någon egentlig drivkraft att kontrollera djuren och därför lydigt gör vad man ber dem samtidigt som de skiter i hur det går - nej jag menar verkligen "följare" som hakar på för att de vill vara där djuren är och jobba på dem.
Om man med "bra drivare" menar en hund som är villig att ta kommando och jobba för att flytta djur långt ifrån oss handlar det mer om egenskaper som mod, vilja att flytta djur, inte för stort förutseende än om "det där" som kan se väldigt stilfullt ut men som under stilen ibland är rätt tunt. Om vi under träningen lär hunden att jobba på djuren och ger den sådana erfarenheter att självförtroendet blir gott, så är det inte alls säkert att den hunden som har högsta stilpoängen blir bästa drivaren.
Är det nån som vågar ha några åsikter?
Det var intressant. Nu när jag letar ny valp, så har jag märkt att nästan alla hundar sägs vara "bra drivare", även om jag tycker dom jobbar väldigt olika... Har trott att det bara är jag som nybörjare som inte förstått.
SvaraRaderaTex Rhy driver ju gärna och pushar på, men känner på nåt sätt att kontrollbehovet är överst där. Så då är han ju egentligen ingen bra drivare, eller hur? Kan man lära/hur en hund att bli säkrare på detta, eller får man bara acceptera att så är det?
Kan du inte röra ihop ett recept för oss nybörjare Lena! Inte bara: "lär hunden att jobba på djuren och ge den sådana erfarenheter att självförtroendet blir gott" = gör en sockerkaka. Utan: 2dl socker, 3 ägg osv ;-)
Jag håller med att det är lätt att lura sig. En del hundar ser ut som de bara trippar med där bakom, hur "ostiligt" som helst men flyttar allt och har björnkoll. Medan andra ser ut som starka björnar men kan bli mesiga när det tar emot. Det kan vara svårt att "se igenom" ibland.
SvaraRaderaJag tror att mycket av drivningskvaliten går att träna sig till och att erfarenhet och bra träning kan göra underverk. Jag tror också att man många gånger är för snabb att döma ut hundar.
Det där med att hundar blir spända när de kommer iväg en bit med djuren och har huvudet före i stället för där de är. Det har jag varit med om och det tror jag delvis är intränat. Hunden vet att den snart ska svänga djuren och börjar förbereda sig. För en hund som gillar att stoppa så är det ju värsta belöningen varje gång man svänger eller vänder djuren. Väldigt lätt att överträna det och därmed sabba drivet. Tränar man, som jag, i samma hage år efter år så lär dom sig ju exakt var man måste vända... (dumma vore de ju annars). Sätter press på mig som tränare att undvika de fällorna.
Gäller hitta balans i träningen helt enkelt, haha hur enkelt var det då :)
Haha Eva, det gäller o hitta balansen för o få en bra sockerkaka, lagom mycket av allt ;o)
SvaraRaderaIntressanta kommentarer ni har! Håller absolut med om att man inte ska döma ut en hund för tidigt för att den inte är så villig att gå iväg med djur. Det kan vara en klok hund som behöver känna sig säker på redskapen innan den vill använda dem, och det kräver både förtroende för föraren och mängdträning.
SvaraRaderaMen det stora fokuset på att snabbt lyckas på tävling har också påverkat uppfödning och avel åt lättförda och välbalanserade hundar, vilket tyvärr ofta verkar samvariera med en ovilja att jobba ordentligt på djuren. Där räcker det inte med träning och erfarenhet, för en sådan hund kommer för ofta att bli stående i avgörande lägen. En gång sålde jag en hund när han hade börjat gå riktigt bra på tävlingar och fick då kommentaren av en elittävlande "lite synd att sälja honom nu när man inte längre kunde se hans brister". Och ja, jag hade tränat honom till en nivå där bristerna inte syntes på en normal tävlingsbana, men jag visste själv att han hade begränsningar som inte passade mig. Jag är helt enkelt typen som hellre tränar och kämpar med en hund som känns rätt än vinner med en som känns fel.
All grundläggande drivningsträning gör jag utan att ge hunden några flankingkommandon just för att inte skapa förväntningar hos hunden på att få vända. Innan jag börjar styra upp den har jag fått den till att verkligen vilja gå och gå och gå. Kommer vi ända fram till ett staket eller annat hinder så låter jag hunden lösa det - säger bara "nej" om den försöker gå hela varvet runt och ger ny framåtsmackning. Men visst är det lätt att man råkar skapa mönster i all träning där hunden börjar leta efter sina egna belöningar. Jag tror att de hundar jag trivs riktigt bra med är sådana där vallningen är så viktig att den är belöning nog i nästan alla lägen. (Och då Anja måste man givetvis ha bjudit dem på den. Sockerkaksbaket består inte i att säga åt hunden hur mycket ägg och socker det ska vara, utan i att få hunden att själv välja rätt mängd - handlar och att ge och ta, ge och ta, ge och ta där fåren är belöningen när hunden gör rätt val. Detta ger självförtroende.)
Tack, nu fattade jag! Äntligen :o)
SvaraRadera...."Men det stora fokuset på att snabbt lyckas på tävling har också påverkat uppfödning och avel åt lättförda och välbalanserade hundar, vilket tyvärr ofta verkar samvariera med en ovilja att jobba ordentligt på djuren"...
SvaraRaderaHåller med dig helt, tyvärr premieras hundens stil före om den är användbar i arbete. Tyckte att det förut fanns många duktiga arbetshundar som också var bra på tävlingsbanorna men de verkar försvinna. Delar vi rasen i arbets-BC och tävlings-BC ?
oj, det här var ett jätteintressant inlägg som kom mitt i prick i mina egna funderingar om driv... hos mig är fokus just nu på att få hunden att välja lite mera socker och mindre mjöl för att göra kakan mer smaklig ;-)
SvaraRaderaMen var hamnar hundarna då som egentligen inte stoppar och inte gillar att ligga bakom djuren i drivningar utan hellre vill hämta dom till föraren? Dåliga driv hundar är inte alltid dom som tappar huvudet när dom kommer till fåren. Många gånger kan det vara dålig träning av ägaren. Men nästa alltid tycker jag att man kan se på en unghund som inte håller huvudet kallt i samband med att den kommer inpå djuren att den egentligen saknar den bra egenskapen att trycka på. Vilken kanske också har med deras förmåga att senare driva djuren. Fick höra att jag skulle läsa din blogg så jag kunde disskutera den sen med en av mina valpköpare och förklara ;-) Ska göra det. Inte helt säker på att det är förståndigt det jag skriver just nu ;-) För sent.. Återkommer :-) Intressant Lena.
SvaraRaderaSå mycket intressant ni skrivit här medan jag varit på födelsedagsfest över helgen!
SvaraRaderaNina: de hundar som är snabba på att gå upp och stoppa fåren i en drivning är ofta samma hundar som gärna (och ofta på ett bra sätt) hämtar djur. De har en starkare drift att använda headinginstinkten.
Jag ser inte det mönster som du tycker dig se, att en hund som "inte håller huvudet kallt" när den kommer in på djuren också är en hund som inte vill trycka på.
Däremot behöver en hund med ett välutvecklat eye befinna sig så långt bort från djuren att den kan använda eye-et. En unghund som ännu inte fått en målbild för vad den ska använda sitt eye till fungerar inte när den kommit innanför eye-ets påverkanszon. Då kan den t ex bita eller börja pendla eller t o m varva. Det behöver inte betyda att den saknar vilja att flytta djur.
Och precis som Eva/Kung Knut skrev i sitt inlägg så är god drivning till stor del fråga om tålamod och rätt träning.
Och mitt ursprungliga inlägg sa nog bara att det inte alltid är så att de hundar som i sig själva har en god drivningsteknik (balans och fokus) är de som alltid har den bästa viljan att flytta djur. Av mina hundar på fotona i det här inlägget är det en del som ser ut som drivningsgenier och är det, medan andra som också ser starka och fokuserade ut framåt har behövt mängder med träning men ändå inte blivit riktigt som jag velat ha dem.