1:a pris och silvermedaljer

Medaljhundarna Mae och Lucky. Och så Zack som är glad att hans flock kommit hem igen. Fem veckor av konvalescensen har gått och han börjar vara jättejobbig att passa eftersom han själv känner sig i högform och inte verkar ha något ont längre.

Det har varit tävlingsdebut för Lucky under den gångna helgen, och han har faktiskt lyckats skrapa ihop 15 poäng till en biljett till Unghundscupen nästa år. Men annars hade jag lovat mig själv att inte drabbas av "poängdjävulen" och gå med ut på banan utan köra honom från posten och inte använda några fegisligg. Det är precis bara ett halvår sedan han bytte bana i livet och kom till mig för att bli vallhund, så poängjakt tycker jag inte att det är nån riktig brådska med ännu - däremot gärna utmaningar, för han är en hund som gillar och växer av sådana.

Det var två banor per dag så sammanlagt har helgen bjudit på fyra tävlingar. Det var superbra för Lucky att få gå igenom tävlingskonceptet så här koncentrerat; från första tävlingen när han darrade av upphetsning och det brann under tassarna i flankeringarna (och jag helt enkelt var tvungen att lägga in några fegisligg för att det inte skulle gå helt över styr-;)) till sista tävlingen då han sökte ögonkontakt med mig medan han lugnt väntade på att jag skulle skicka honom, och resultatet blev ett 1:a pris och silverplats.

Första banans stora miss var i utgången då han sprang ut genom en öppning på stenmuren där fältet smalnade av (djuren ställdes ut i den smalaste delen av fältet). Han insåg sitt misstag och kom tillbaka in på tävlingsfältet när jag blåste en framåtsignal men chansen till en bra slutpoäng var förbi. Dessutom var han alldeles för PÅ vid tratten så där tog poängen slut. Andra banan envisades han länge med att hålla vänstersidan i framdrivningen trots att jag blåste höger, och sedan samma envishet i första benet. Men jag framhärdade och lyckades till slut få honom åt det håll jag visslade - och det var nog bra trots att situationen redan glidit ifrån oss och fåren hamnade helt fel och poängen rök sin kos. Tredje tävlingen var han klar att ta kommando och hade 48 i hämtpoäng - slutresultatet blev dock magert då han inte tog min lucka i delningen (svårdelat och mycket drag i tackorna) - trots det en sjätteplats. Och så till slut fjärde tävlingen där han var klar att samarbeta hela banan  - 87 poäng, förstapris och silverplacering.

Dessutom gjorde jag en tavla på den andra tävlingen. Får jag skylla på att man blir lite vimsig och ofokuserad av att vara funktionär och svara på 99 frågor samtidigt som man försöker tävla själv? I alla fall så stod jag och väntade på min tur vid staketet 20-30 meter nedanför posten - och när det sedan blir dags för start skickar jag Lucky därifrån - och jag upptäcker det inte förrän han är på väg i framdrivningen och jag börjar fundera över rundningen runt posten! Jag borde väl blivit diskad, men domaren Peter Adbro blev själv så paff att han bara drog 10 poäng för mig - fast efteråt när vi skrattade åt händelsen sa han att han nog borde dragit 19 poäng från utgången eller diskat. Med andra ord: ska man göra banmissar bör de vara så ovanliga och rejäla att domaren inte lyckas reagera på en gång-;)!

Mae har ju redan startat i några tävlingar, och den här gången precis som de tidigare så saboterar hon alla möjligheter att vinna genom att "krypa" stora delar av utgången. Får hon inte göra jätteutgångar så tror hon att hon stör djuren och tar därför bara ca 10 meter i taget innan hon gör ny koll av att de utställda djuren inte ska vara påverkade och sticka. Jag startade henne på två banor (de största för att ha någon chans att få runt henne) och trots de katastrofala utgångarna (bara 8 poäng kvar båda gångerna) så knep hon faktiskt en silverplats med 77 poäng och en fjärdeplats med 80 poäng. Och hur kan hon komma upp i så hög totalpoäng och skaplig placering när hon tappar så mycket i utgångarna? Jo hon är helt enkelt djävulskt bra på att driva totalkontrollerat - hon är i konstant kontakt med djuren bakifrån och de blir jättelugna. Och efter det så är hon också riktigt bra på kontroll i närarbetet utan att skrämma. När (OBS inte om) hon släpper sin kontrollnoja i utgångarna så blir hon farlig för övriga-;)! Så fort hon kommit in bakom djuren känner hon sig som fisken i vattnet och tar kommando och fungerar super.