Köpingsvik - vad hände med alla hundar?

Igår var vi i Köpingsvik på Öland där det gick IK2-tävlingar (med fortsättning idag då jag tyvärr inte har tid att vara med eftersom stängsel och försenat vårbruk kallar).

I alla fall helt galet så dåligt alla hundar inklusive mina egna gick! Vad hände? Fåren sprang inte - tvärtom var de tunga att flytta, men alla hundar fick total kontrollnoja, även mycket rutinerade hundar tappade konceptet helt medan vi förare stod och visslade och gapade utan att åstadkomma någon reaktion. Själv bröt jag både Lucky och Zack i drivningen efter att de inte tagit ett kommando rätt på hela vägen. Förra helgens tävlingar i Agunnaryd var ju en strid på kniven om poäng i delmomenten som avgjorde placeringen - den här gången handlade det om att komma runt banan, och riktig bingo att hinna in i fållan vilket var några få som gjorde. Resultaten har inte kommit upp i sin helhet ännu men min uppskattning är att 40 % av förarna bröt. Ära åt dem som lyckades ta pallplatserna: Sven med Mick på 83 poäng, Katia med Loki på 77 och Lena med Lovis på 71  (rätt poäng tror jag).

Vad var det då? Tja, stubbåker är alltid lite prassligt och kan ibland ställa till det, men inte sååå mycket. Nej, det var nog fåren som var tröga att flytta, rätt stora och tunga också, och även om de inte skenade över hundarna mot de olika dragen så upplevde nog hundarna att de fick ta i väldigt för att hålla kvar djuren på fältet. Det berättades att fåren inte hanteras till vardags med hund utan med människokärlek och handmatning, så de var inte "invallade" på så sätt att de hade respekt för både hund och människa (det var lätt att fastna i delningen med fem stadiga tackor som bara stod och tittade ut i det blå och inte verkade notera den höga aktiviteten  på båda sidor om sig).

Men man ska inte skylla på fåren - de har inte bett om att få vara med. Det är bara att konstatera att de flesta hundar brast och att vi alla har saker att jobba på med våra hundar. Däremot är det inte så lätt att hitta träningstillfällen där man får chans att på ett stort fält och under tävlingsmässiga former jobba på djur som inte svarar på hundarnas kontakt - jag är rätt säker på att det var det som var grejen. Jag hade betalat bra för en träningstimme på fältet där jag kunnat gå ut och tillrättavisa och hjälpa mina hundar att lyssna och göra rätt. När första dagen på en tävling är sådan här så blir ofta andra dagen betydligt lättare när både hundar och får gillat läget och hunnit sova på saken, så min gissning är att det idag är en bättre tävling. Och det är ju ofta tillfälligheter och följder av tillfälligheter som skiljer en seger från en brytning när det gäller elittävlan, så det blir spännande att se vilka av ekipagen som lyckats idag - kan vara nästan vem som helst av dem som fick bryta igår.

Minst svårt såg det ut att vara för hundar som inte har så mycket förutseende utan bara sprang på och var lite lagom olydiga och springiga - tackorna hann liksom inte stanna och börja ifrågasätta, och det är alltid bra med jämn kontakt mellan hund och får. Hundar som gick ut för att stoppa och passa hamnade i ett väldigt klister. Det gjorde Lucky t ex. I det här inlägget i februari  skrev jag om hur jag tränade honom att inte släppa kontakten i situationer i starkt drag. Sedan dess har vi tränat det i många olika miljöer för att åstadkomma generalisering, och nu ett tag har han varit riktigt bra på att bara ligga ute på en flank och trycka lite lätt - men det var alltså som bortblåst igår. Och jag ska väl akta mig för att vara för sur över det - yngsta hunden på tävlingen, nyligen fyllda två år och fortfarande tonåring, så det var nog orimligt svårt för honom. Zack lider inte av något förutseende utan höll jämn kontakt med djuren hela tiden, men han gick ändå för långt upp på flankerna för att stoppa i drivningen, så till slut vägrade djuren att gå när han hade givit dem dubbla budskap (både "gå" och "stanna") för länge.

Hemma går allting för bra. Just nu känns det mest som att båda pojkarna behöver "mängda" bortaträning på andra får och större fält. Men nu ska jag ut och knega vidare med vårsysslorna!

.